Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Torparflickan och grefven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gema, sade grefven, skulle jag vilja gifva en slant för den
lika glada som goda frukosten; men jag förstår mer än väl, att I
ären ett allt för burget folk för att vilja mottaga betalning för en
bjuden måltid. Utan tvifvel finns det emellertid någon fattig granne,
som behöfver någon liten uppmuntran. Jag ber er, Anna, tag emot
denna penning och gif den — utan att säga, att jag skänkt den —
till någon fattig, som behöfver denna tillökning i kassan för att kunna
få midsommarglädje.
— Jag tackar er, herr grefve. Mor Brita i Hultet skall välsigna
er för denna gåfva, svarade Anna och tog emot en krona.
— Farväl nu till i afton, snälla Anna! sade grefven och räckte
flickan sin hand.
— Adjö, herr grefve.
— Vi träffas när dansen börjat. — Kom ihog ert löfte, Anna.
— Jag sviker aldrig, herr grefve.
— Det är bra! Farväl!
— Farväl!
Hon neg och den öfriga torparfamiljen neg och bockade vid löf-
salen för de båda ryttarne, som nu sporrade sina hästar och redo
från Klastorp.
— Hvilken ädel herre, den ståtlige och förnäme grefven är,
tänkte Anna, när hon såg efter de bortridande, under det att hon
tryckte sin hand, hvilken omfattade kronestycket, mot sitt hjerta. .
_ En förbaskadt vacker och rar flicka, tänkte för sin del grefve
Strutsenfot, under det att han tyst och tankfull red bredvid för-
valtaren vägen framemot Säfsjöströms bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
