Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. En kyss i midsommarnatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
er på, att ni antagligpn får ligga på en halmmadrass. Det blir inte
så mjukt som på ejderdun, ha, ha, ha! Sof godt emellertid och väl-
kommen till oss på frukost i morgon klockan tiöT"
— Jag tackar, herr häradshöfding.
Häradshöfdingen och hans söner gingo in och de öfriga, som
bodde i andra byggnader, följdes åt från den ståtliga hufvudbyggna-
den, från hvars torn den svenska flaggan just då halades ned.
— Ämna herrarna gå till hvila? frågade grefven.
— Ja, var det enstämmiga svaret.
Jag önskar er då en god natt; jag tar en sväng ned till logen
och — spelas det en hambo der, sä —^ — _
— Herr grefven älskar den dansen?
Ja, isynnerhet då man får en så bra dam, som det erbjudes
der nere.
J°i j°i »Rosen på Klastorp» är en flicka, som är kunnig i
många stycken, sade en af ingeniörerna.
De togo nu afsked och grefven gick ensam ned åt logen, der det
nu blitvit bra skumt, hvarlör folket med spelmännen i spetsen gingo
deritrån och ut på en nära belägen jemn gräsplan omkransad af lön-
nar och hasselbuskar.
Häi adshöfdingen hade latit föra fram ett par fat svagdricka och
en af gårdens gubbar skänkte ut måttvis deraf åt de dansande. Gub-
ben blef qvar j>å sin plats, hvarför de dansande, när de nu skulle
svalka sina strupar, måste gå ett litet stycke och togo då genvägar
mellan hasselbuskarne.
När Anna fick se grefven, återfingo hennes ögon all sin eld och
hennes kinder fingo en ännu högrödare färg.
— Nä Anna, ropade han, så att allt folket hörde det, vill ni
ha en hambo till, så säg inte nej.
— Jag tackar, svarade flickan blygt och neg.
Spelmännen, hvilka hört gretvens ord och nu kommit upp på eD
stor sten, som låg vid ena sidan af planen stämde upp en hambo-
polska och grefven förde Anna i dansen, dock icke med samma säkerhet
som förut, emedan han hade svårt att dansa på gräsmattan.
Han slutade derför snart.
— Det gick bättre på loggolfvet, sade han.
— Det gick så bra här, vågade Anna säga.
— Hvad jag blef varm, finnes det något vatten i närheten P
— Det är en källa ett stenkast bakom hasselhäcken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
