Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. En kyss i midsommarnatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Visa mig dit, så är Anna snäll.
— Jag skall låna ett glas af far vid tunnan, svarade bon och
skyndade til! gubben, som delade ut svagdricka samt återkom efter
en minut med glaset.
— Hvar är källan då? sade grefven.
— Jag skall springa efter vatten:
— Nej, nej jag följer med.
Och de försvunno bakom hasselhäcken och kommo snart till
källan, ur hvilken Anna tog upp ett glas friskt vatten, livilket grefven
sittande på en sten med välbehag förtärde.
— Tack, mitt barn, sade han och lemnade tillbaka glaset samt
fattade med detsamma en af Annas händer. Hvad ni är vacker,
flicka, tilläde han.
— Säg inte så herr grefve!
— jag skulle vilja se er hela lifvet.
— Släpp min hand.
— Jag skulle vilja än mer, jag skulle vilja ega er för hela lifvet.
— Herr grefve!
— Tro mig, jag talar sannt.
— Tala inte så.
— Ni tror mig inte?
— Låt mig ga.
— Ni skall, ni måste tro mig.
— Man saknar mig vid dansen, släpp min hana, herr grefve.
— Vill ni bli min?
— Af barmhertighet, lät mig gå.
— Ni måste tro mig! utropade grefven och reste sig upp samt
ryckte till i den af Annas händer, som han höll i sin, att hon föll
i hans famn, då han passade på och tryckte en öm kyss pä hennes
svällande läppar.
— Hvad gör ni, herr grefve — tänk om någon såg det, tänk
om––––––utropade Anna frigörande sig från omfamningen och
sprang bort.
— Jag säger till vid Klastorp, när jag rider hem, ropade grefven
efter henne.
Hon hörde det inte; hon fasade endast vid’ upptäckten att ett
par personer försigtigt smögo sig mellan hasselbuskarne till dans-
banan.
De hade således sett allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
