Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Midsommardagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
— Nej far, det gjorde jag inte, svarade hon blygt.
— Hvad är det med dig då?
— Jag har ondt i hela troppen.
— Ah, prat, det är bara trötthet. Du blir nog bra, när du
börjar dansa i qväll igen, min tös.
— Hon vill inte gå till dansen i qväll, säger hon.
— Inte? — Hm! — Ja då måtte du vara sjuk också! — Få se,
om du inte blir bättre, när vi korama till kyrkan. Du ser just inte
sjuk ut! Röd som våra pioner derute i täppan! — Ruska upp dig
flickal Du blir nog bättre, när du kommer till kyrkan!
— Farl låt mig slippa gå med i kyrkan i dag.
Gubben, som just vändt, sig om för att gå tillbaka in i lilla
kammaren, stannade förvånad, rynkade ögonbrynen, såg på Anna
och sade:
— Blygs flicka! Inte gå i Guds hus på en midsommardag, när
man inte ligger redlös i sängen eller är lam, så att man inte kan förflytta
sig från ett ställe till ett annat? — Tala inte vidare om det! Gör dig i
ordning 1 Den, som har kraft att dansa och roa sig en hel natt, har nog
kraft också att egna Herren vår Gud ett par timmar. — Gör i ordning
mat åt oss och gör dig sjelf i ordning! — Inte ett ord vidare om
den saken! Du går med i kyrkan och dermed punkt! — Vill du inte
gå till bruket och dansa i eftermiddag, så rör det mig inte; i den
saken gör du, som du vill. Men så länge jag lefver, skall du inte
försumma högmessan med min vilja!
Efter dessa mec’ skärpa sagda ord gick gubben tillbaka in i lilla
kammaren och slog igen dörren efter sig.
— Hör du nu Anna, att far blir ond, när du vill försumma att
gå i Guds hus, sade gumman Stina.
Anna svarade intet utan gick att göra i ordning frukosten
suckande för sig sjelf:
— Tänk, om han kommer, medan jag är i kyrkan!
Det blef, som gubben Lars sagt. Hela familjen följdes åt i
kyrkan. Hans onda lynne försvann, så snart Anna inte längre visade
någon motspänstighet och när de gingo tillbaka från kyrkan, sade
han till henne gladt och vänligt:
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
