- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
69

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Eviga rosor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

69
— Det tror jag nog.
— Den bondpojke, som en gång får henne till hustru, kan man
kalla en olycklig ost», som vi pläga yttra oss om den, som har fått
det riktigt bra.
— Det är jag säker på.
— Nå, herr grefven sade alltså till vid Klastorp?
— Ja, der voro blott Anna och hennes mor hemma. Gubben
och pojkarne voro i skogen. — Jag satt der en stund och när jag
skulle upp i sadeln igen för att rida vidare, sade mor Stina, att det
skulle vara omöjligt för mig’ att hitta rätt väg vid Rosenkullen, när
jag inte ridit den mer än en gång förut och hon sade till sin dotter
att följa mig dit.
— Vackert sällskap.
— Ja, det har förvaltaren rätt i.
— Och allt gick lyckligt sedan?
— Ja, jag kom helbregda hit i går afton vid elfvatiden frisk
och munter och jag försäkrar förvaltaren, att jag på det varsam-
maste farit fram med hästen.
— Det tror jag fullkomligt.
— Han fick beta .gräs och dricka vatten flera gånger under
vägen.
— Jag vet, sedan föregående år, att grefven är en verklig djur-
vän.
— Ja det är ett sannt ord; jag är mycket rädd om djuren och
öm om dem; det ligger i min natur att vara det.
— En god egenskap. — Nå hvad tyckte grefven om sin färd
föröfrigt?
— Utmärkt!
— Det gläder mig att höra.
— Jäg är skyldig förvaltare Hagberg tack för det goda för-
slaget att företaga denna ridtur till Säfsjöström och äfven för reali-
serandet af planen.
— För all del, herr grefve.
— Ännu behagligare hade det varit, om förvaltaren kunnat
dröja öfver, så att vi fått sällskap äfven hem.
— Det var mig omöjligt.
— Jag vet det, — Jag tänkte flera gånger under hemfärden på
gamla Majas matsäck.
— Ack min, Gud, om hon finge höra grefven säga så, blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free