Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Eviga rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
tañan ur minuet — men det är dock ej detsamma som att göra det
efter naturen––––––och dessutom vill jag se den vackra flickan,
som fått ett sådant insteg i mitt hjerta.
Han funderade på saken en stund och derefter tog han sin hatt
och gick ut.
I trappan mötte han betjenten, hvilken ödmjukt helsade på den
högvälborne gästen och bad grefven stiga in i salen, der frukost-
bordet ännu stod dukadt för hans räkning.
Grefven tog denna underrättelse ad notam och försedde sig vid
bordet, hvarefter han gick ut medtagande en bok för att under något
skuggrikt träd och möjligen i hängmattan, som var uppsatt mellan
tvenne ekar, njuta sitt dolce far nieute.
Inte kommen långt mötte han förvaltaren, hvilken, klädd i sina
hvardagskläder, svettig och dammig var på väg till sin bostad.
_ Mjuka tjenare, herr grefve! sade den artige och muntre för-
valtaren.
— God dag, herr Ilagberg!
— Välkommen hem igen!
— Tack! .
— Grefven red inga krokvägar?
— Nej, allt gick bra.
_ Het är annars ganska kinkigt vid en vägknut invid en höjd,
som kallas Rosenkullen, till följd af den rikedom af nyponbuskar,
som växa på kullen.
— Ja, der hade jag nog äfven antagligen kommit på villospår,
om jag ej fått en välvillig vägvisare.
— Jaså, herr grefven hade sällskap?
— Nej, det hade jag verkligen icke. Men jag sade till vid
Klastorp för att få min häst vattnad, som jag sade, men upprigtigt
sagdt för att se på den der vackra torpardottern, som förvaltaren
visade mig på.
— Aha! — Nå, är hon inte vacker?
— Jo, som en engel.
— Ja, jag har då inte sett mycket af verlden, men aldrig har
jag träffat på en vackrare flicka.
— Upprigtigt sagdt inte jag heller.
_ Och så är det en flicka »hela da’n» också, som vi pläga
uttrycka oss här på bondlandet. Det vill säga, att hon är skämtsam
och oskuldsfull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
