Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. När Karl Andersson kom hem till Karlshult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ill
Gubben pekade upp mot en backe, der vägen syntes och der Kar!
just då åkte.
— Vid Säfsjöströra?
— Ja, var det så underligt.
— Hvad skulle han vid Säfsjöström att göra?
— Han behöfver sig en jumfru, svarade gubben och bet sig i
läppen.
Och med den upplysningen måste nämdemansmor och Fina vara
belåtna.
Nämdeman tyckte att han gjorde det bra, när han sade att hans
son farit bort för att hemta sig en jumfru och sanningen att säga
vitsade gubben bra.
En jumfru är nämligeu ett verktyg af jern, hvarmed lerklumpar
och jordkakor på åkrarna pläga krossas. Verktyget kallas jümfru,
hvilket ord i dagligt tal uttalas som ordet jungfru = ung, oskyldig
qvinna.
Detta nu citerade samtal utgjorde fortsättningen af det förut
angifna, när nämdemansmor och Fina träffade nämdeman, sedan han
återkommit från Karlshult och då han till svar på deras frågor ut-
ropat :
__ Hvad jäkeln nu då! Karl är en man för sig och har annat
att göra än att gå som dräng på far sins åker! Bry er inte om honomf
Han sköter sig nog. Nå, hvad stån I och gapar efter? Fort till väf-
stolen flicka och du mor har väl annat att göra än att stå här på
backen.
— Men Karl?
_ Karl har vigtiga angelägenheter att skötal
Och detta var allt, hvad nämdemansmor och Fina fingo veta,
när farsgubben kom hem. De tordes inte fraga vidare och voro lugna*
ty de sågo, att gubben var ovanligt munter. Men de voro nära att
förgås af nyfikenhet; ty att det var så brådt med att hemta jum-
trun, gick inte i deras hufvuden.
Fina gick till väfstolen, i hvilken hon snart slog de jemna slagen,
under det att skottspolen kastades fram och åter mellan varpen;
och mor gick till sina sysslor, men far sjelf kom sig inte rätt för
med att arbeta.
Glad som en spelman gick han visserligen ut på åkern; men
han deltog ej i arbetet utan var i stället för ovanlighetens skull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
