Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Torparen och nämdemannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nej det vet jag inte och är det någon, som sprider ut sådana
rykten, sa tänker jag, att det kan bli hett nog tor hononj vid tinget.
— Ha, ha, ha! Skräfla lagom Lars! Det är ni sjelf, som fört ihop
gretven och Anna. Ni fick väl en vacker styfver för besväret,
tänker jag!
— Nej, nu gar det för långt! utropade Lars och slog handen
i bordet.
— För långt tycker jag, det har gått för längesedan!
— Nämdeman är rasande, för att Anna inte vill ha Karl
Andersson till man; och det vill jag säga nämdeman, att både mor
och jag äro lika ledsna deröfver.
— Karl reder sig nog utan er Anna.
— Det vet jag nog, att han gör. Men visst är, att det är all-
deles mot vår vilja, som hon afslagit Karls anbud.
— Det hör inte hit! Det finns fler flickor i häradet än er Anna.
t— Visserligen — — —
— Ärbara flickor!
— Dest är vår Anna också, nämdeman.
— Hm! Jag vill då inte ge två styfver för denärbarheten.
Nu steg mor Stina upp från spinnrocken och gickfram tillnämde-
mannen samt lade sin ena hand på hans arm’ sägande:
— Anna har gjort oss stor sorg, derigenom att hon afvisat ett
sadant vackert giftermålsanbud, som det Karl Andersson på Karlshult
gjorde henne; men nog är hon en hederlig flicka, det kan nämdeman
lita pä. — Det var inte längre sedan än igår, som nämdemans Karl
var här och ville ta henne till fästeqvinna. Inte hade han väl velat
tria till henne, om hon vore -ansedd som en dålig flicka. .
— Hm! sade nämdeman betänksamt.
— Jag tänker nog, att Karl ser sig väl för, innan han friar till
en flicka.
— När pojkar bli kära, äro de ej tilliäkneliga, sade nämdeman
nervöst.
— Kan väl hända! Men Karl Andersson i Karlshult är ingen
pojke, utan. en vuxen och erfaren man.
— Det gör detsamma! Han var i alla fall stollig i går.
— Jag tänker, att han infe reste hit i friarärenden utan att
säga sin stränge far till först.
—- Det aktade han sig allt för!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
