Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Torparen och nämdemannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
— År nämdeman här, sade Lars och steg ur kärran.
— .Jaa!
__Mor har väl sett till, att hästen fått foder?
— Jaa, dot har hon.
_ Nå det var bra det. Det är väl mig, nämdeman väntar på,
kan jag tro.
— Jaa, är det så.
— Jag skall bara ställa in hästen.
— Gör det.
— Har mor bjudit på dricka?
— Nog har hon bjudit alltid, men jag vill inte ha något.
Detta svar upplyste Lars fullkomligt om, hur saken stod. II n
spände ifrån hästen och ledde den suckande in i stallet, der han nog
dröjde litet längre, än han egentligen behöfde, emedan han nästsn
bäfvade för det samtal, som nu förestod mellan honom och nämdeman.
När har, ändtligen kom ut igen, sade han till nämdeman:
— Så der ja! Jag såg om nämdemar.s häst litet, derför dröjde
jag så länge. Vill nämdeman komma in, eller skola vi sätta oss i
löfsalen kanske? ®
Nämdeman såg in i löfsalen och fann, att Anna satt der.
— Vi gå in sade han då.
De gingo in i stugan.
_ jag har varit ett ärende till Kosta, sade Lars, när de
kommit in. ... , tI
_ Kan tänka det, svarade nämdeman giftigt och tilläde. Hur
mådde mågen? ,
Mor Stina, som satt vid spinnrocken, ryckte till och lat hjulet
stanna och far sjelf såg frågande upp på nämdeman hiycket öfver-
raskad af att finna, att nämdeman hade reda pä, att det var tor
grefve Strutsenfots skull, som Anna gifvit Karl Andersson korgen.
— Jag har ingen måg der, svarade Lars slutligen,
k- Såä! Kanske den fine herrn rest till Stockholm?
— Jag förstår inte, hvem nämdeman syftar på!
Ah, stå inte och hyckla der, gamle syndare! utropade nu
nämdeman.’ Skall Lars inte veta, att hans dotter låter grefve
Strutsenfot husera med sig som ett annat bylte, nar hela haraoet
vet det! , , .. .
Detta var ett svårt slag för Lars. Han hade trott, att ingen
vetat af grefvens tycke för Anna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
