Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Bortvisad från hemmet - XIII. Rosen på grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
sällskap samt besökte tillsammans med dem teatern på qvällen och
skrattade i kapp åt klöfverbladet Anna de Wahl, Österberg och
Pulcau, hvilka exellerade i sina respektiva roler i den lustiga och
behagliga komedien Fregattkaptenen eller Salamandern.
På qvällen begåfvo de sig åter till stadshuset för att intaga en
lättare soupé.
De kommo dit i uppsluppet och muntert tillstånd och voro nu
ense om, att de skulle riktigt ta hand om Anna, den så kallade
»Rosen på Klastorp».
Men de bade gjort upp räkningen utan värden.
Anna serverade dem visserligen, men hon lät dem inte alls
uppehålla sig, utan skyndade från det ena bordet till det andra och
kortaste tiden stannade hon vid det bord, der bruksbokhållaren från
Säfsjöström och hans vänner sutto.
KAP. XIII.
Rosen på grafven.
Anna trifdes utmärkt på sin plats, der hon nu varit i fjorton
dagar.
Det enda, som gjorde henne bekymmer, var, att intet bref hör-
des af från Stockholm. Hon tänkte både hit och dit angående den
saken; men alltid uppfann hon tröstegrunder.
Ena stunden tänkte hon:
— Emanuel har kanske inte rest till Stockholm ännu. Han
kanske är på landet hos någon vän eller slägting och då har ju inte
mitt bref kunnat träffa honom.
Andra stunden resounerade hon så:
— Det är mycket antagligt, att Emanuel ännu inte börjat sin
kurs för hösten på Akademien och då har han ju inte kunnat få mitt
bref ännu.
En annan gång tänkte hon:
— Stackars Emanuel! Han blef väl så ledsen öfver mitt bref.
Helt visst söker han att bereda mig någon plats i Stockholm. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
