Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Rosen på grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Söndagsmorgonen bröt in och Anna hörde den välkanda klangen
från klockorna i klockstapeln in rid sockenkyrkan, i hvilken hon blifvit
konfirmerad. .
Hon gick in i en närbelägen bondstuga och bad att fa kopa litet
bröd och mjölk.
Redan vid sitt inträde i stugan såg hon, att morka blickar
sändes henne till möte.
— God morgon, helsade hon vänligt.
_ God morgon Anna, svarade gubben tvärt.
— Får jag köpa litet mjölk och bröd?
— Åja det går väl an.
— Tack så mycket.
— Men pengar först.
.— Ja, hvad skall jag betala?
— Fem skilling.
— Var så god!
* — Se här är bröd och mjölk nu. Men raska på och at.
— Så fort ’jag hinner.
— Sätt sig der vid spiseln.
— Ja tack!
Anna satte sig i spiselvrån och började äta.
Efter en stund sade gumman: •
— Man skall allt vara bra förhärdad, när man kan ata och
dricka, då ens mördade far skall begratvas.
Det var nära, att Anna satt i halsen på sig vid dessa harda
och orättvisa ord.
— Mördade? eftersade hon.
— Ja, det vet livar och en, att Lars Persson i Klastorp blifvit
mördad af sin dotter. ,
- Hvad i Guds namn, säger kära mor? utropade Anna och
8teg Tjag säger, som sanningen är och hvad alla andra här i trakten
säga.
_ Gud i himmelen, hvilka beskyllningar.
_ Se så! Åbäka sig inte nu, det är ändå ingen, som bryr sig
om det!
— Gud min Gud!
— Skall hon äta mer eller inte?
— Nej tack! — O, jag olyckliga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
