Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Resan till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
Hon kunde nämligen inte få behålla torpet och hennes söner
voro minderåriga, hvarför ingen af dem kunde taga det.
Hela hemmet blef alltså sköfladt och upplöst.
En af sönerna blef tagen till Kosta, der han fick börja lära sig blåsa
glas och den andra fick en liten plats i en af smedjorna vid Säfsjöström.
Sjelf fick mor Stina i utbyte mot årets gröda på torpets egor
en liten undantagsstuga med sin kåltäppa på Säfsjöströms egor samt
en helt obetydlig pension från bruket. Hon var således betryggad
för de nödvändigaste behofven; men hon blef lemnad ensam och
allena med sin sorg och saknad.
Anna gick inte så fort tillbaka till Kalmar, som hon gått deri-
från och så snart hon kommit från sin egentliga hemort, blef hon
bättre behandlad af folket, hos hvilket hon sökte skydd under nät-
terna samt köpte sig iöda.
När hon omsider kom tillbaka till Kalmar en förmiddag, gick hon
direkt till postkontoret.
Nu var hon alldeles viss om, att hon skulle ha bref från grefve
Strutsenfot.
Men äfven denna gång blef hon besviken. Intet bref till henne
hade kommit.
Hon kände, hur det vattnades i hennes ögon, när postmästaren
gaf henne detta besked.
— Emanuel måste vara sjuk, tänkte hon, i annat fajl skulle han
utan tvifvel hafva besvarat mitt bref, när jag så vänligt bad honom
derom.
— Stackars Emanuel, fortsatte hon för sig sjelf. Kanske han
^väfvar mellan lif och död! Kanske skulle han kunna räddas, om
jag vore hos honom! Hvem skulle kunna sköta honom bättre än jag,
som lofvat honom evig trohet! Jag vill uppsöka honom! Jag skall
lätt få reda på hans adress, när jag kommer upp till Stockholm,
blott jag går till akademien för de fria konsterna. — Ack, om en
båt snart komme! Jag skulle betinga mig en fördäcksplats och redan
denna dag resa till Stockholm. Der skall jag finna lyckan! Der skall
jag återse honom, som begärt och fått mitt hjerta i gengäld mot sitt eget.
Hon gick upp på Kavaljeren, som den gamla stadsporten till
hamnen kallas.
Hon fruktade mycket att bli sedd, emedan hon tog för afgjordt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
