Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Resan till Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
— Nej, snälle styrman,
— Ni skall, djekeln i min lilla låda, inte fara illa.
— Låt mig vara!
— Ni blir akterstäderska — — —
— Nej, nej, nej!
— Ah prat!
— Jag vill inte höra mer.
— Då bar ni bestämdt något hjertesnörp i Stockholm.
— Kan väl hända!
— Se der ha vi det! Nå, då tiger jag!
Anna såg med tacksamma blickar på den glade och språksamme
styrmannen, hvilken nu såg sig omkring och utropade;
— Hesitta och regera har jag inte stått här och slamrat med
er, lilla fröken och inte sett, hvar vi äro en gång.
— Det kan väl inte styrman se, då det ju blott syns en blå
strimma af kusten.
Jo, lita på, att jag kan det.
— Hvar äro vi då!
— Midt utanför Westervik! — Tycker ni inte, att det är just
som litet kallt, min lilla fröken?
— Åjo!
— En biffstek skulle allt smaka.
— Hm!
— Det var detsamma som ja, kan jag tro?
— Hm!
— Tillåter ni. att jag bjuder er?
— Hm!
— Nå, nå! Ni skall inte vara rädd för, att jag skall besvära
er med mitt sällskap, om det generar er.
— Hvarför skulle det genera mig.
— Inte vet jag; men unga flickor äro ofta litet pryda at sig. —
Men kanske ni inte är det?
— Jag vet inte, hvarför jag skulle vara rädd att äta tillsammans
med styrman, när styrman är så god och bjuder!
— Se det var en krona till flicka! Djekeln i min lilla låda, hvad
vi skulle passa bra för hvarandra!
— Så der får styrman inte säga!
— Aj för tusan! Trampade jag på liktorna!
— Så styrman säger!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
