- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
234

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Resan till Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppassningen under måltidstimmarna, något som restauratrisen ej hade
något emot alldenstund det var ganska många resande ombord.
När styrmannen och Anna ätit qväll, sade han vänligt:
— Jag tycker, att ni inte bör ligga bland patrasket på mellan-
däck. Om vi be Karolina riktigt vackert, så hjelper hon oss nog
att få ett täcke eller en filt, så kan ni ligga i expeditionshytten.
Jag hoppas, att ni inte bryter er in i kassaskåpet under natten.
— Åh, Gud bevare mig i Herrans namnl utropade Anna. —
Men nog kan jag ligga på inellandäck alltid.
— När styrman vill upplåta expeditionshytten, så tycker jag,
att Anna skall ta emot anbudet, sade Karolina, det blir visst hårdt
väder i natt.
— Ja, sade styrman. Det är stark ostlig vind och när vi väl
komma ur lä för Gottska sandön, så få vi allt rulla en smula.
— Då är det inte roligt att ligga på mellandäck, när menniskor-
na bli sjösjuka, sade Karolina.
Anna mottog naturligtvis utan mycken öfvertalning det gjorda
anbudet, och när det blef tid för Karolina, skaffade hon en filt och
en kudde åt Anna, hvilken gick till hvila i expeditionshytten, der
hon trygg slumrade in, medan inan ännu var i lä för Gottska sand-
ön, en liten obetydlig ö, hvilken ligger ett stycke norr om Gottland
alldeles ensam midt i Östersjön. —
* #

*


Det blef, som styrman förutspått, stark sjö, så snart man kom-
mit ur lä för Gottska sandön.
Vinden låg på österifrån med förfärande kraft och den präktiga
ångbåten slungades från den ena vågtoppen till den andra, men mellan
hvarje dykande ned i fruktansvärda djup.
Som båten styrde norrut, men vinden kom österifrån, blef sjö-
gången så mycket svårare, alldenstund båten slingrade som en orm
mellan vågorna. — Det är alltid värre att vara på sjön i storm, när
det är sidevind, än när det är motvind stick i stäf.
Anna hade, som det blifvit sagdt, slumrat in, innan den svåra
sjögången börjat; men båten krängde till den grad, att hennes sömn
blef störd och hon vaknade upp.
Hon blef alldeles förskräckt! Det brusade hemskt vid båtens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free