- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
264

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Skizzboken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

_ Man hinner inte samla sina tankar en sådan här dag, då
man skall stiga upp midt i natten, mumlade fru Vennerholm för sig
sjelf, när kammarjuugfrun gått. Fru Vennerholm plägade nämligen
ligga till klockan ett på dagen och vara klädd först klockan två,
då visittimmen började. Men denna dag hade hon måst stiga upp
straxt före elfva, emedan hon befallt, att alla rummen skulle vara
städade, tills grefven ankom. — Derför tyckte hon, att hon stigit
upp midt i natten. ’
Lydia, mamsell Lydia, som läsaren hört fruns kammarjungfru
uttrycka sig, var en ung flicka om aderton år, dotter till en aktad,
men i -små omständigheter varande tulltjensteman i de lägre graderna.
Hon var mot ett arfvode af tio kronor i månaden anställd i fru
Vennerholms hus för att, medan frun låg, läsa Dagens nyheter högt
för henne, samt derefter läsa följetongen högt för fröken Hortens,
innan hon lemnat sängens qvafva ide.
264
— Gick Lydia genast? frågade fru Vennerholm, när kammar-
jungfrun kom tillbaka.
— Nej, hon håller just på att ta på sig öfverplaggen.
— Säg till, att hon får en kopp kaffe med dopp i jungfru-
kammaren.
Kammarjungfrun skyndade sig ut för att tillsäga Lydia att dröja
och för att säga till om kaffet, under det att hon för sjelf tänkte:
— Välsignadt bråk för den der fattiglappen! I dag är da hela
huset liksom upp- och nedvändt! —
När hon kom ut i tamburen, der den täcka Lydia just höll på
att ordna sitt rika hår under hatten, sade kammarjungfrun snäsigt:
— Mamsell skall vänta!
— Jaså, sade Lydia, befaller nådig frun, att jag skall läsa?
— Nej bevars! Mamsell skall dricka kaffe.
— Åh så snällt af nådig frun!
— Ut med sig i jungfrukammaren!
— Tack så mycket!
— Men hon går inte och klafsar upp damm i rummen, förstår
hon.
_ Nej, jag kan gå upp bakvägen, svarade Lydia suckande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free