- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
265

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Skizzboken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2ö5
— Det behöfver hon inte, det är inte värdt, att mamsell gör
sig inpertinent, skall jag säga.
Och hon snodde af ut ur tamburn och in i närgränsande rum,
der hon träffade på städerskan, till hvilken hon fräste:
— Säg till i köket, att tidningsläserskan ska ha kaffe med dopp
i jungfrukammaren.
Det kan hon göra sjelf!
— IIvasa?
— Det kan hon göra sjelf, säger jag! Jag har inte tid!
— Gå! säger jag.
— Gå sjelf! En kan väl inte arbeta lifvet ur sig heller!
— Jaså! Jag skall säga till nådig frun, att ni vill flytta, dertör
att ni har för mycket att göra.
— Det har jag aldrig sagt! Men en kan väl inte fläka sig heller.
— Fläka sig? Pytt! Ni skulle vara kammarjungfru, så skulle
ni få se på annat! Då kunde ni börja på att tala om, att man får
fläka sig! — Vill ni säga till om kaffet åt tidningsläserskan eller
inte?
— Jag får väl göra det då!
Och efter många om och men fick Lydia sitt kaffe med dopp.
Det biet’ nämligen opposition äfven i köket, der ingen hade tid att
servera henne och icke otroligt är, att hon blitvit utan det utlofvade
kaffet, om inte betjenten, hvilken hade ett godt öga till Lydia och
tyckte, att hon var en tusan så söt flicka, burit in brickan till henne
och tillika eftersett, att hon fick rikligt med bröd till kaffet.
När kammarjungfrun denna gång kom tillbaka till sin matmor,
sade den senare:
— Underrätta fröken Hortens, att jag nu kan ta emot henne.
— Ja, nådig fru! svarade kammarjungfrun och gick.
— Nu brast hennes humör alldeles.
— Jag tror, mumlade hon för sig sjelf, under det att hon vai
på väg till frökens boudoire, hvilken var belägen, i andra ändan af
den vidsträckta våningen, att frun blifvit galen i dag med sitt skic-
kande! Skall det fortgå på det här sättet, så får hon ta sig en spring-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free