Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Skizzboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
— Nej, herr grefve, skryt inte för mig på detta sätt.
— Det är intet skryt.
— Ni vill bli motsagd.
— För ingen del.
— Då skall ni bli det ändå, — En person, hvilken ritar såsom
ni och hvilken förmår att ingjuta själ i sina bilder, har redan höjt
sig betydligt öfver medelmåttan, är han föröfrigt blott elev vid fria
konsternas akademi.
— Det är i sanning ljuft att höra sådana ord och dubbelt ljuft
är det, då de komma öfver edra läppar.
— Alltid skall ni ha sista ordet!
— Men tyvärr vågar jag ej tro denna utsago.
— Hvad nytta skulle jag då ha af att smickra er?
— Ingen, det vet jag. Men artigheten — — —
— Artigheten?
— Nå salongstonen då — — —
— Nej, nej, ni misstar er grymt herr grefve, ni misstar er! Ni
känner mig inte, det är allt! Jag älskar konsten allt för mycket, för
att jag skulle kunna nedlåta mig till att med ett platt smicker söka
ingjuta hos en konstnär höga tankar om sig sjelf.
— Ni älskar konsten?
— Ack jal
— Hvilken ädel natur!
— Har ni tviflat derpå?
— Nej: men konsten är stundom ansedd som en leksak och
societeten vill inte gerna erkänna dess gudomliga natur; och utöfvareu
af konsten ser sig ofta tillbakasatt, ja det bänder till och med, att
hans rykte och erkännande komma först efter hans död.
— “Villigt erkänner jag, att detta är delvis sannt; men om äfven
många inom societeten förakta konstnären, så sätta många honom
återigen högt.
— De sistnämnda äro dock undantag.
— Då är jag ett sådant. Jag älskar konsten, som jag sagt;
och det år då naturligt att jag skall skänka konstens utöfvare min
hyllning.
— Ack fröken Hortens — — —
Han afbröt sig sjelf för att taga upp rubinhalsbandet, som fröken
Wennerholm råkade tappa.
— Tack herr grefve, förlåt mitt slarf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>