Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. Skizzboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Grefven bugade sig.
— Fröken Hortens har talat vid eder?
— Ja, den blyga och oskuldsfulla lilla flickan kora ut härifrån
rodnande som en ros och när hon fann mig, kastade hon sig i mina
armar. ’— Hela hennes kropp darrade. — Jag förstod henne inte
och för ett ögonblick fick jag inte så litet mörka tankar om er,
grefve Strutsenfot. —
— Men så hviskade hon, fortfor fru Wennerholm hvilken ära ni
gjort vårt hus genom att begära min dotters hand.
Fru Wennerholm märkte, hur grefven vid dessa af henne yttra-
de ord sken upp som en sol.
— Ni är allt för artig, nådig fru, sade han.
— För ingen del 1 Är det någon, som är artig, så är det ni, herr
grefve, hvilken kastat edra blickar på en ofrälse flicka.
— Hvad betyder det, om man är frälse eller ofrälse, när man
ändå har adelsskölden i sitt hjerta.
— Hvad det är behagligt att höra en person, tala som ni gör. —
Oupphörligt afväpnade hon grefven, hvilken dä svarade med
stumma komplimanger.
— Fröken Hortens blef då inte illa till mods — — —
— Hvilken fråga!
— Jag truktade, att — — —
— All er fruktan var obehöflig, herr grefve, ja fullkomligt obe-
höflig; men naturligtvis måste Hortens såsom en god dotter i denna
vigtiga sak hänskjuta afgörandet åt sin mor — — —
— Jag förstår detta — — —
— Derför begärde hon betänketid under ett par veckor. — Det
var inte för att såra er, det försäkrar jag — ja, det kan jag, som
hennes mor, försäkra er, herr grefve.
Åter gjorde grefven en stum bugning.
— Och jag försäkrar er äfven, att vi äro på det högsta tack-
samma och smickrade, om ni på promenaderna vill sluta er till vårt
sällskap, när vi träffas. — Jag kan ännu inte säga: Min måg! Men
jag hoppas att få det nöjet att kalla er så, herr grefve!
Detta var ju att rent ut säga honom, att han skulle få ja af
fröken Hortens; och det var ju äfven fru Wennerholms vilja att göra
detta klart för den greflige friaren, hvilken de båda damerna beslutat
att fånga, som man fångar en råttta i en fälla.
Grefven darrade af fröjd och när han efter en kort stund rekom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
