- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
365

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Ett nattligt äfventyr

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

36»
— öppna i lagens namn!
Då ingen öppnade, gick den hederlige landtmannen ut i förstugan
och vred om nyckeln till porten samt släppte in polisen.
Konstapeln skyndade uppför trappan och landtmannen följde
honom i hälarne lika mycket af nyfikenhet som under hopp att möj-
ligen kunna vara till någon hjelp.
Alldeles oväntadt inträdde han i rummet en trappa upp och
hörde, hur glädjeflickan utropade, under det att hon togsprångmotAnna:
— Jag skall rifva ögonen ur dig, jänta!
Hon hann emellertid inte göra det nya anfalllet, förrän en tung
hand lades på hennes axel och en barsk stämma röt:’
— Stilla!
— Polisen!
— Polisen!
— Polisen!
Dessa tre alldeles lika utrop kommo från uppasserskan, gårds-
karlen och glädjeflickan och allt blef tyst och stilla.
— Polisen! sade nu Anna. Befria mig från dessa menniskor
tilläde hon bedjande.
— Hvem är ni? sade konstapeln.
— Jag heter Anna Larsdotter och är från Småland.
— Ar ni resande?
— Ja!
— Har ni hyrt in er här?
— Jag blef. visad hit — man har narrat mig hit.
Pollen tog upp en liten bok ur sin ficka och började förhöra
Anna och de öfriga samt skref upp såväl frågorna som svaren.
När det var gjordt, sade han till uppasserskan, som äfven var
värdinna för hotellet:
— Det är inte första gängen, ni är ute oçh åker.
— Snälla konstapeln — — —
— Tyst! — Hvad är det för buteljtrasor, som ligga på golfvet.
— Den främmande herrn hade dem med sig, sade värdinnan.
— Det är osannt! ropade Anna.
Konstapeln lutade sig ned och tog upp ett par buteljhalfvor
samt läste på den enas etikett: Carnegies porter och på den andra:
Extra fint portvin.
— Jaså, sade han. Det var inte länge sedan, ni pliktade för
olaga utskänkniug. Ni blef inte nöjd! Nå ni skall få plikta mera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free