Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Ett nattligt äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
— Det får ni göra på vaktkontoret. — Ni har väl fästat ut
för en tid igen.
— Jag–––-
— Tyst!
— Ni, hotellvärdinna, Hulda Nilsson, kallas till polisdomstolen
om tisdag att stå till svars för olaga utskänkning.
— Snälle konstapeln — — —
— Det är visst sjunde gången.
— Jag fattiga, arma menniska!
— Om tisdag i polisdomstolen. Kommer ni inte, så hemtas ni.
— Jag –––––-
— Inte ett ord vidare!
Hon grät.
— Ni, Maria Svensson, som jag med egna ögon sett vilja miss-
handla Anna Larsdotter, följer med till vaktkontoret.
Hon opponerade sig men nedtystades.
— Ni, Amanda Carlsson, kan jag inte nu föra någon talan mot
inte heller mot er, gårdskarl Andersson; men akta er båda två! I
ären kända i polisen!
— Tackar ödmjukast, sade gårdskarlen från hvilkens hjerta en
sten tycktes falla.
Han gick och Amanda Carlsson drog sig tillbaka till sitt rum.
— Anna Larsdotter, sade förste konstapeln, yrkar ni något
ansvar på dem, som misshandlat er?
— Nej!
— Det är dumt, men ni gör, som ni vill.
— Låt mig blott lemna delta ohyggliga ställe.
t— Så lätt går det väl ändå inte. Ni får följa med till vakt-
kontoret för att bestyrka att ni talat sannt angående ert namn m. m.
När konstapeln sagt detta, trädde den förut omtalade landt-
manuen, hvilken dittills stått i skuggan, fram i ljuset sägande:
— Herr konstapel!
— Nåp
— Karl! utropade Anna.
— Jag är Karl Andersson från Karlshult nere i Småland och
jag känner den der flickan samt vet, att hon är en ärlig flicka och
kommer från ett ordentligt hem.
— Nä, hvad mera.
— Får jag taga hand om henne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
