Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI. Ett nattligt äfventyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
— Har ni ert prestbetyg med er?
— Ja!
— Ni måste då följa med till vaktkontoret och visa det, om ni
vill hjelpa Anna Larsdotter.
— Det skall jag. — Men säg mig först, hvar ett ordentligt
hotell finnes, ty inte en timme bor jag qvar i det här nästet.
— Hotell Bellman på samma gata.
— Jag bär då mina saker dit och kommer efter till vakt-
kontoret — hur skall jag hitta dit?
— Fråga första konstapel, ni möter.
— Det skall jag.
Han gick fram till Anna sägande:
— Var lugn Anna, jag skall hjelpa dig.
— Tack Karl, hviskade hon knappast hörbart.
Han gick.
Straxt derefter gingo konstaplarne ledande Tusse och Maria
Svensson. Anna gick lös och ledig bredvid.
De styrde stegen till vaktkontoret.
Karl Andersson lät inte länge vänta på sig. Han befriade lätt
Anna och förde henne med sig till hotell Bellman, der han hyrde
henne ett rum helt nära det, han sjelf hyrt sig.
Och så blef det lugn i natten.
Dagen derpå lästes i aftontidningarna:
»Vår påpasslige polis har åter gjort ett godt fynd i det att den
upptäckt föröfvaren af stölden på garnhandlare Zacharias Päronstjälks
kontor. Tjufven är en i polisens annaler illa känd person, en för
detta fästningsfånge. Blott en helt ringa del af de stulna penningarne
voro förstörda, resten är nu återlemnad till grosshandlare Päronstjälk.
Tjufven uppsnappades på ett illa kändt hotel här i staden.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
