Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXII. Hur det kom sig, att Karl Andersson på Karlshult var i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
ville ha. Då förstod jag, att Anna gjort rätt, när Anna var trogen
sin kärlek och gaf mig korgen med respekt sägande.
Anna slog ned sina ögon.
— Nå Anna — när^skall det bli giftas af(?
— Ack Karl — —
— Hvad är det? — Är han inte–––-
— Han bedrog mig.
— Var det den der grefven?
— Ja.
— Och Anna?
— Jag sviker inte min tro till honoin.
— Se, det är en flicka hela dagen.
— Jag har en gång skänkt honom mitt hjerta och det kan inte
gifvas åt flera.
— L örbaska mig det finns sådan flicka som Anna i hela Små-
land, sedan Anna reste derifrån. — Hvad skall Anna nu ta sig till?
— Jag skall söka plats — —
— Ja, det var sannt, Anna sade det. Det går nog bra för
Anna.
— Gud gifve det. — Men hvarför reser Karl till Amerika?
— Jo, det skall jag tala om. Det är så godt som upp och ned
på vändt allting derhemma i Småland och det är inte blott i Klas-
torp, som det varit omhvälfning, må Anna tro. —
Anna suckade.
— Far var allt sträng vid Lars Persson på Klastorp.
— Ja, hviskade Anna.
— Det der kunde jag aldrig riktigt tåla; ty fastän jag vid den
der tiden var förgrymmad på Anna, så ville jag inte någon något
ondt för det.
— Karl är alltid ädel.
— Farsgubben biet retad, det förstås, men inte hade han väl
farit så vådligen fram emot Lars Persson, om inte Fina, syster min
eggat upp honom.
— Fina?
— Jo, jo menl
— Men hvarför — — —
— Af afundsjuka förstås.
— Afundsjuka?
— Ja, ackurat så! Hon har alltid varit afundsjuk på Anna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
