Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIII. Kammarjungfrun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
— Det är naturligt.
— Ingen utomstående bör veta något bestämdt, förrän på för-,
lofningskalaset.
— Vi skola hålla det så hemligt, så hemligt.
— Det hoppas jag.
— Hur länge skall det vara hemligt?
— Vi måste hinna låta sy nya toaletter till förlofningskalaset.
— Det är naturligt,
— Och dessutom böra vi ha några nya klädningar att variera
med på alla de fester, som bli efteråt till höger och venster.
— Hvilken skall hålla talet på förlofningskalaset?
— Jag har tänkt be pastor primarius göra det.
— Det blir förtjusande alltihop.
— Ja, låt du mig sköta om saken, så blir nog allt bra.
— Det är jag säker på.
— Har du druckit din choklad?
— Ja, mamma.
— Skola vi se på det der underdjuret, som väntar i tam-
buren nu?
— Om du vill, mamma.
— Det är bäst att göra det med detsamma, så är det gjordt.
— Ja.
— Vi gå ut i salen.
__Som du önskar, mamma.
Fru Wennerholm ringde och hennes kammarjungfru kom in samt
fick befallning att föra in Anna i salen, dit fru Wennerholm och
fröken Hortens äfven gingo ut.
Fru Wennerholms kammarjungfru hade sagt, att den sökande
var en vacker flicka och hon hade sagt sannt, det måste de båda
fruntimren erkänna.
Anna togs nu i förhör och de vanliga frågorna och svaren vid
dylika tillfällen vexlades.
Det skulle vara både onödigt och tröttande att referera detta
samtal, hvarför vi inskränka oss att säga, att Anna fick plats som
fröken Hortens kammarjungfru och skulle tillträda platsen dagen
derpå.
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
