Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Fällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
Sâ resonnerade hon för sig sjelf, medan hon utförde sitt arbete
i boudoiren, i hvilket hon inte stördes af någon eller något, ty fröken
Hortens kom inte tillbaka in i boudoiren på hela dagen förrän på
aftonen och ingen af sina kamrater såg Anna heller till med undan-
tag af under måltidstimmarne.
Hen första dagen af Annas vistelse i det Wennerholmska huset
gick till ända och trött och feberhet gick hon till hvila i den sköna
bädd, som bestods henne.
Anna var förargad på sig sjelf för, att hon inte kände sig lyck-
lig, hvartili hon nu borde ha stora skäl.
Men hon kunde inte göra det.
Hon hade hjelpt fröken Hortens vid afklädningen och blifvit
tillsagd att komma in till fröken den följande dagens morgon, när
fröken ringde på henne.
Detta var ju ingen orimlig begäran och Anna visste ju, att hon
var skyldig att till punkt och pricka lyda sin fröken; — Men icke
förty kände hon sig så att säga stucken öfver befallningen.
Man må dock icke uppfatta detta så, som om hon tyckte, att
tjensten var besvärlig och att det var förnedrande för henne att lyda
befallningar.
Ingalunda.
Hela saken var, att hon var så orimligt trött, ja det föreföll
henne till och med, som om det ginge omkring för hennes hufvud och
hon tålde inte, att någon talade med henne.
Fröken Hortens gaf emellertid inte akt på hennes tillstånd, utan
utdelade endast sina befallningar och sade henne god natt.
När Anna sedan lyckligt och väl kommit i säng, knäppte hon
sina händer till bön oclj, tackade Gud, för att hon fått plats; men
hon kunde inte läsa sin bön till slut, tankarne förvirrades i hennes
hufvud och hon tyckte, att hela rummet började dansa rundt.
Stora svettperlor sipprade fram på hennes panna och kinder,
hela hennes kropp blef olidligt varm och hon kunde inte sofva, men
ändock drömde hon.
De vildaste fantasier jagade hvarandra i hennes hjärna och hon
kastade sig af och an i sängen, slet af sig täcket och — först der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>