Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Fällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
— Det kan jag tro er oin!
— Hjälp!
Hvad i Guds namn är det för väsen! utropade fru Wenner-
holm, hvilken hela tiden stått på andra sidan dörren till våningen
och nu tyckte, det vara tid att lägga sig i spelet samt derför skyndade
in i boudoiren. Hvad i Guds namn är det för väsen! utropade
^orl’ Och hvilken oordning! Hvarifrån detta vatten?
— Jag väckte er dotter, som svimmade sade Klingenberg.
— Svimmade! Min dotter svimmadeI Och jag inte fått veta
det! O, min Gud! Min Gud! — Hvarför får jag intet veta?
- Bästa svärmor, sade grefven, jag ville springa efter doktorn,
sedan jag förut delgifvit er händelsen, då den der lunsentog sig det
orådet för, att hälla ut en hel karafin vatten öfver min älskade, till
hvilken han, Gud vet på hvad sätt, trängt sig in.
— En karafin vatten öfver min Hortens?
Ilon vaknade genast! förklarade Klingenberg,
— Oförsynte!
Vatten är ett utmärkt medel mot svimningar.
— Gå er väg! — — —
— Min gamla moster lade alltid––––––
— Gå herre 1 röt grefven och gick rakt mot Klingenberg, hvilken
förskrämd drog sig in i ett hörn af rummet. Jag har förut flera
gånger tillsagt er att gå! Nu gör jag det på fru Wennerholins be-
fallning. Gå !
— Ja, Emanuel, min son, jag litar på dig, att du aflägsnar
denne förfärliga menniska.
Talar ni om mig? utropade kompositören, hvilken tog humör
öfver denna behandling, något som ingenting är att förundra sig öfver.
— Talar ni om mig? utbrast han plumt.
— Hvilken oförsynt sälle, hvilken ton! klagade fru Wennerholm.
Emanuel! Emanuel! Kan du tillåta, att jag tilltalas på detta sätt,
eller anser du inte dig stå i några obligationer till mig och min dotter?
— Dyra tant! Var försäkrad om min djupaste tillgifveuhet! —
Ut herre! ropade han vänd at Klingenberg.
^asa’ sade Klingenberg, hvilken nu blef klarsyntare, än grefven
för ögonblicket var. Jaså! Man har roat sig med att spela komedi
med mig! Nå ja! Jag skall gå! Jag gratulerar er herr grefve! —
Men pass på, att man inte kommer att använda er som marionett
efter mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
