Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Förbindelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag vet inte, hvad jag skall kalla det om inte helt enkelt
moderskärlek. —
— Det är ett af de skönaste orden, som finns i språket, derför
att det betecknar en af qvinnans heligaste känslor.
— Så är det, Emanuel. — Jag tror, att du förstår mig till fullo
och jag är nu viss om, att inga slitningar skola förekomma oss emellan.
— Det vågar jag nästan lofva på förhand, åtminstone för min
personliga del.
— Nå hör då, min son. Det är inte en mensklig förtjenst att
vara rik — jag menar det är ingen förtjenst för den menskliga
karaktären att vara det; ty den fattige är ofta nog i själ och hjerta
ädlare än den rike.
— Den rike kan göra många goda verk, hvilka den fattige inte
kan utföra, vågade grefven infalla.
_ Kära du, utropade fru Wenuerholm, hvad är det för konst
att utöfva barmhertighetsverk, när man är rik?
_ Jag medger, att det är lätt, men viljan finns inte alltid.
__ se det är just saken. Viljan att göra godt kan ofta
fattas hos den rike, då den deremot lika ofta finnes hos den fattige,
som stundom till och med gör uppoffringar för att göra välgerningar.
_ Svärmor tänker på enkans skärf, sade grefven skrattande
och strök med detsamma öfver sin fästmös brända hår.
— Alldeles så! Fullkomligt. — Men vi skola inte afiägsna oss
från det ämne, om hvilket vi egentligen skulle tala. Jag har flera
gånger tänkt tala till dig i detta ämne; men alltid har jag hållit
mina ord tillbaka af fruktan för att stöta dig för hufvudet.
_ Men bästa svärmor, hur kunde svärmor tänka något sådant
om mig?
_Jag gör det inte nu och derför talar jag oförbehållsamt.
— Jag begär inte bättre.
_ Jag känner inte fullkomligt dina förhållanden min snälle
Emanuel och jag vet inte, hvad du kan komma att föra i boet–––
Blodet steg grefven åt hufvudet vid dessa ord, men han svarade
lugnt.
— Tyvärr har jag mycket litet att erbjuda.
— Jag trodde nästan, att så var. — Desto lyckligare är det,
att Hortens för med sig i boet, som jag skall uppsätta, det är min
vilja, en reel förmögenhet, hvilken det blir din sak att förvalta och om
möjligt föröka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
