- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
457

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Förlofningsdagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

457
— Naturligtvis.
— Jag gick upp tidigt — klockan var ungefär fem ocli jag kände
mig mycket sugen. Ingenting hade jag hemma att äta, hvilket helt
naturligt var, ty i en ungkarls hus plägar det inte finnas några
matvaror, då hela hans våning består af ett rum och en garderob.
— Nej, nej!
— Då kom jag att tänka på, att man plägar kunna få delikata
sillfrukostar pä Centralstationens restaurang mellan 5 och 6 om
morgnarna. Mången gång hade ju jag varit der och ätit sill och
potatis efter baler och nattliga orgier. Och jag förmodar, att äfven
du någon gång varit der, min bror, vid den tiden på dygnet.
— Lita på det.
— Jag gissade det.
— Du gick dit?
— Ja; jag klädde mig och gick direkt ned till centralstationen.
— Ha, ha, ha! Jag tycker, att det skall kännas ganska be-
synnerligt, att alldeles nykter — — —
— Gå ut och beställa sig en sillfrukost?
— Ja!
— Nåja, jag kan inte neka till, att det hvilade en viss flathetöfver
hela mitt jag.
— Det kan jag tro.
— Det var ingen gäst der, när jag kom in i restaurangen och
jag beställde min sillfrukost samt fick den serverad och hade just
gripit mig in på det ganska angelägna arbetet, att befria sillen från
den »kapprock», i hvilken man svept honom, då en massa stojande
röster hördes i Vestibülen. Rösterna kommo närmare, de hördes nu
i andra klassens väntsal och ögonblicket derefter kom den larmande
skaran in i matsalen.
— Din frid blef störd.
— Jaj — Det var en samling unga, varma, punchångande män
klädda i frack och hvit halsduk, uppknäppta öfverrockar och hattar
som hvilade på deras skultar.
En kagge sill och ett fat öl! ropade en af dem åt uppasserskan.
-— Bränvin, porter och sill i papper! skrek en annan öfver sorlet.
— Skall du dricka porter din »karuffel»? ropade en.
— Visst tusan! svarade den tilltalade samt skrålade med en
ingalunda oäfven röst:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free