Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Dagen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490
— Det var hon, som de kallade för liljan på Perstorp eller
hvad det var.
— »Rosen på Klastorp».
— Ja, så var det!
— Har hon varit din modell?
— Ja!
_ Var det derför — — — utropade fröken Hortens, under
det att hennes ögon blixtrade af vrede och hon reste sig till hälften
upp och hade fortsättningen af sin afbrutna mening på tungan. —
Men hennes mor blinkade förstulet åt henne och hon ändrade genast
taktik och sjönk tillbaka ned i emman samt började skratta med
full hals, under det att hon sade:
— Jag kan inte annat än skratta! Det skall vara din eminenta
konst, min Emanuel, som skall kunna i bild till den grad härma
naturen, att man tror sig ha sett en lefvande menniska, då man i
sjelfva verket endast sett en teckning i en skizzbok. .»Ha, ha, ha!
Det var då för lustigt.
— Det är storslaget, kommenterade fru Wennerholm.
— Det der skulle dina professorer höra!
— Hvad de skulle bli afundsjuka, sade fru Wennerholm.
— Är det inte löjligt mamma?
— Jo visst!
— Man kan kikna ai skratt.
— Att vi inte koiumo att tänka på Emanuels skizzbok.
— Det var väl inte att begära, inföll grefven.
Han var särdeles belåten med sig sjelf, öfver att han handlat,
som han gjort och ännu mera öfver att hans fästmö och hennes mor
togo saken från den glada sidan. — Och under tiden tänkte han pa
Anna, hvilken ju i sitt’bref uttryckt sina välgångsönskningar öfver
honom.
_ Stackars flicka, tänkte han. Hvar kan hon vara. Hon är
en ädel natur och värd ett blidare öde.
Och ur hans bröst, arbetade sig fram en suck, som han emeller-
tid lyckades dölja genom att deltaga i damernas skrattparoxysmer.
Emellertid blef det tid att begifva sig till herrskapet Hörnbom.
Fru Wennerholm med dotter och blifvande måg togo plats i den
förstnämndas vagn och så bar det at till Hörnboms.
Der var det stort kalas och alla smickrade den pratsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
