Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIX. Dagen efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
värdinnan och hennes man för deras förmaga att på fa timmar kunna
arrangera ett så ståtligt gästabud.
De båda makarne mottogo smickret med god min och de voro
nog enfaldiga att tro, att folk trodde, att depna bjudning ej var
öfvertänkt förut.
Dumheten står ofta i nära förbund med fåfängan och hvad
makarne Hörnbom beträffade hade de hvar sin goda portion af så-
väl dumhet som fafänga. —
Vi vilja ej uppehålla läsarne med någon beskrifning öfver denna
bjudning utan halka förbi densamma i största hast.
Blott det vilja vi säga, att ungdomen dansade ifrigt, herrarne
drucko ymnigt, damerna snaskade mycket konfekt och förtalade hvar-
andra mycket och värdfolket pöste af högfärd.
Fram på småtimmarne började den ena familjen efter den andra
att troppa af, men många ogifta herrar stannade qvar för att röka
ett bloss och svala af sig i herr Hörnboms arbetsrum, der snart ett
lifligt knackparti var i gång och i hvilket de båda herrarne, som
grefve Strutsenfot på förmiddagen träffat på operakällaren, deltogo-
Det var eget, att de vunno hvarannan gång. Detta må emeller-
tid ej tolkas så, att de voro ensamma vinnare. Men då den ena af
dem gaf, vann alltid den andre.
Ingen lade emellertid märke dertill tack vare pratet och dric-
kandet, hvilket de båda herrarne till värdens stora förnöjelse under-
höllo med beundransvärd ifver.
När de klockan mellan sex och sju på morgonen lemnade herr-
skapet Hörnboms hem och voro komna ett godt stycke pä väg, sade
den ene:
— Ett godt kapi
— Det vill jag lofva.
— Sällan ha vi lyckats så bra som i natt.
— Som du säger.
— Inga »lappar» fingo vi heller.
Lappar kallade de skuldsediar, som utfärdades vid spelborden
af de tappande spelare, hvilka inte kunde betala kontant.
— Nej blott klingande mynt.
— Gammal adel!
— Skulle tro det!
— Men, à propos guld, hvad var det för ett smycke, som du i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
