Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
— Så vill gamla frun!
— Kalla inte henne för gammal, då tar väl parken vid dig!
I detsamma kom mästaren in, samtalet afstannade och de tre
målarne började arbeta af hjertans lust, under det att de hvisslade
hvar sin melodi.
Det led mot medio af Augusti.
— lisch, det börjar bli ruskigt och mörkt här ute på bondlandet,
sade en dag fröken Wennerholm till sin mor, under det att hon tryckte
sig hårdare till deii nu alldeles försoflfade fästmannens bröst.
— Ja, mitt barn, svarade fru Wennerholm, väl vore det om alla
dessa söliga handtverkare snart komme från huset derhemma i staden,
så att vi kunde flytta in igen. — Staden är dock bäst.
— Jag tycker, det är riktigt kallt.
— Kära mitt barn, vi skola säga till om en brasa. Det här
rucklet är väl inte så väl uppfördt, kan jag tänka.
Det stackars Äppelviken kalfatrades pä det obarmhertigaste af
den förnäma familjen — förnäma? — penningdryga är väl rätta
ordet. — Och dock egnades stället så mycket lofsånger förut.
— Vi skola i morgon dag resa in till staden och på det allvar-
ligaste säga till om, att alla handtverkare skola ha sina arbeten af-
slutade till om en vecka. Man skall väl inte frysa ihjäl här i den
här käken för några arbetares skull, yttrade fru Wennerholm.
.— Om jag kunde begripa, hvad den der sortens folk gör för
något, som aldrig hinner slut med något, läspade fröken Hortens.
— Hvad de göra, utbrast fru Wennerholm. Jo det skall jag
säga dig, min flicka. De göra platt intet, men taga bra betaldt.
Det är hvad de göra.
— Hvilket pack! sade fröken Hortens föraktligt.
Grefven sade ingenting. Visserligen var han mycket slö och för-
soffad genom det vegeterande iif, som fru Wennerholm med flit lät
honom föra i sitt hus, för att han skulle bli en veritabel slaf under
sina vanor och på samma gång bli ett lydigt djur ät den intriganta
frun och hennes dotter. -— Men nog motsatte sig hans sinne, nu på
det allvarligaste fru och fröken Wennerholms yttranden om arbetarne. —
Men han sade ingenting; dertill var han allt för slö och låtom oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
