Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
öfver de turskiska mattorna, en och annan herre syntes äfven — men
lysningsdagarne äro fruntimmersdagar och damerna se äfven helst, att
de vid sådana tillfällen få vara i fred.
Det bief en storm af utrop i salongen. Hvar och en hade med
sig en present, de flesta af dessa voro af ädla metaller. Gråfvorna
radades upp pä ett stort bord, som för detta ändamål stod för dagen
inne i salongen.
- Åh så sött! — Så dyrbart! — ljöd det oupphörligt från hop-
snörpta munnar — när damerna skola se rigtigt söta ut, snörpa de
nämligen hop munnarne till små körsbär.
— Lilla Hortens, jag har så litet, sade den ena damen åt fästmön.
—Åh, snälla tant, det ärvisst intet- litet, nej nej, det är ju
riktigt furstligt, svarade fröken Hortens nigande djupt och sedan
fallande den »snälla tanten» om halsen och kyssande henne, under
det att hon i sitt falska sinne noga värderade lysningspresenten och
jemförde den med de öfriga presenterna, samt kom öfverens med sig
sjelf om, att det var bara skräp.
Sådana äro ofta menniskorna i den förnäma verlden, der allt
är lögn och glitter. Vill man se och höra sanning, träd då in i ett
arbetsamt borgarhus, der hvar och en i sin mån bigrager till husets
bestånd och trefnad. Säges der ett tack, så är det ärligt menadt
och gifves der en gåfva, är den äfven välment. Den konventionella
lögner har der inte slagit rot ännu. Ärlighet och sanning äro deras
bofasta gäster.
Annorlunda var det i fru Wennerholms hus och det märktes
kanske mer än någonsin nu på första lysningsdagen.
Och hvilket prat, hvilka utrop, hvilka gester, miner och om-
famningar. Allt detta skulle bildat den allra yppersta skolar för en
person, som studerade mimik och grotesk plastik. En hel skåde-
spelaretrupp skulle kunnat samla materiel för uppträdande i olika
roler, ty typerna voro så vexlande och de voro tillika så exentriska,
att man skulle varit frestad tro, att de voro mekaniska dockor,
hvilka slängde med armar, ben och hufvud, allt efter som maskineriet
rörde sig inuti deras kroppar.
Och hvilka försäkringar! Trolösa i grund och botten, men väl-
klingande, sliskiga och stormande i en blandning som i ett helt bildade
ett sammelsurium ur hvilket det finaste öra med knappaste nöd skulle
ha kunnat särskilja de särskilda rösterna och ännu mindre förmått att
uppfatta meningen med allt detta slammer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
