Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXV. Bröllopet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
sjelfständig och till och med mot sin myndiga blifvande svärmor
vågade han opponera sig.
Arme grefve! Han skulle snart finna, att hans oppositiouslusta
var Utan betydelse för saväl hans fästmö som hennes moi och att
det var han sjelf, som skulle få mottaga oppositioner i alla möjliga
fall. — Ja, han skulle äfveu en gång finna, att hvarje ord, som han
sagt mot sin fästmö och hennes mor, skulle af dem räknas honom till
last och bli vapen i deras händer mot honom.
Det blef nu långa och lifliga visittimmar hela veckan och andra
lysningsdagen inhöstades mera presenter. — Det blef verkligen till
slut ett helt litet museum, som fröken Hortens och hennes fästman
kunde uppvisa. — Ett bord räckte ej längre till för alla presenterna,
två och tre i rad måste sättas in i salongen och å dessa placerades
alla sakerna på det verkligen genialiska och smakfulla sätt, som fru
Wennerholm var mäktig och hvilket hennes dotter ärtt af henne.
Hvad man måste tillerkänna dessa båda fruntimmer, var smak i
toalettväg och smak vid dekorativa anordningar i sina rum.
Men så hade också fru Wennerholm offrat så godt som hela sitt
lif åt att tillika med intrigerna odla sin smak. Och då man har anlag
derför samt tillika har inkomster att tillfredställa hvarje nyck, är det
inte så förundransvärdt, att smaken blir odlad till något non plus
ultra hos en sådan menniska, — Ja det skulle till och med tyda på
idiotism, om ej så vore förhållandet.
Men just genom sin smak voro dessa damer desto farligare. De
verkade berusande och de omgåfvo sig med en sådan prakt, som
gjorde dem hänförande i ännu högre grad. De voro på sina med-
menniskor, hvad i sagan sirenernä voro för forntidens sjöfarande.
Lysniugsdagarne voro slutligen tillända och nu skulle bröllopet
stå.
Sista handen lades vid de nygiftas våning, hvilken blef något
rent af öfverdådigt i sitt slag. Allt hvad fru Wennerholms uppfin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
