- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Förra delen /
601

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXVI. Lönlådan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jag måste ut och tjena då — och kanske jag måste söka
mig plats i alla fall. Jag vill inte bo qvar i det rum, der min mor
så länge legat sjuk och nyligen dött — och allra minst vill jag bo
qvar der nu, sedan värden visat sig så hård mot mig. — Och det
blir svårt att slå mig ned någon annan stans som sömmerska. Der
jag bor, är jag så väl känd, hvem vet, hur det kan bli på_ett annat
ställe.
I detsamma kom auktionskommissarien ut ur ett inre rum.
Ett par spekulanter till hade nu kommit, kommissarien läste upp
auktionskungörelsen och så började auktionen.
Herr Hagberg ropade in det mesta af de möbler, som tillhört
de båda drunknade herrarne och bland annat köpte han herrbyrån
eller chiffonieren, som den också kunde kallas.
Gunillas symaskin slogs bort för tre kronor. Hagberg stannade
vid budet och han skänkte på stället Gunilla densamma.
Möblerna kom han öfver för mycket billigt pris och var i
allo nöjd med sin handel. —
— Vill herrn ta möblerna nu med detsamma, frågade vakt-
mästaren.
— Ja, svarade Hagberg.
— Hvart skola de föras?
— Till Eriksdals brädgård.
— Arvidssons egendom dernere vid Årstaviken?
— Ja, just der.
— År herrn anställd der?
— Ja, jag har nyss fått inspektorsplats der.
— Jag har uträttat mycket jag i min dar åt grosshandlar
Andersson, som är en hedersman i ordets bästa bemärkelse.
— Jag tror, att han är det; jag känner honom ej ännu.
— Ja, det kan herrn lita på, att han är. Men det var inte det,
jag ville säga. — Men om inspektorn tillåter, skall Gunilla springa
efter en rustvagn att föra sakerna på, eller kanske inspektorn får
hästar och vagn från brädgården?
— Det bryr jag mig inte om att besvära mig med. Jag tar ett
fordon sjelf. •
— Om inspektorn tillåter, är Gunilla till hjelp. Hon hittar til^
åkarne häromkring.
— Om ni vill vara så god.
— Ja, det vill jag visst, sade Gunilla.
0

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/1/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free