Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Fröken Pamela Tornspets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
25
att visa sig utan kläder, hvilket var en betingelse, att hon skulle
göra, för att taflan skulle bli målad.
Anna kände mycket väl igen hans stämma, när han nu talade
och hon kände äfven igen hans ansigte, när hon såg upp pa honom.
Hon ryste, när hon erinrade sig den qvällen, då hon skulle tjena
som modell. . .
_ Herr Gabrielsson menade nog ingenting illa, tänkte hon
emellertid. .
Det var också inte så mycket för minnet af den korta vistelsen,
uppe på hans rum, som hon ryste, det var i stället öfver minnet at
fortsättningen på sina äfventyr den’aftonen, som hon kände sig illa
till mods. Det var då, hon blifvit inlockad på ett illa kändt hotell
af en person, hvilken åtagit sig att visa henne till ett godt natt-
härberge. Men han hade varit en bedragare och var en tjuf, som
blef häktad samma natt och Gud vet, hur det skulle ha gått med
Anna, om inte Karl Andersson så der alldeles oförmodadt kommit
till hennes hjelp.
Och på det sättet kom hon att tänka pa Karl Andersson.
_ Jag undrar, hur Karl har det, tänkte hon. Skola Vi återses
någon gång. — Han var en god menniska, liksom inspektor Hagberg
är det. _ Jag undrar, om han förtjenar mycket derute i guldlandet. —
Gud vare med honom, suckade hon tromt.
Hon kom allt längre och längre bortåt Ladugårdslandet, som
Östermalm då kallades. Litet emellan måste hon fråga sig för, hur
hon borde gå för att komma till Kommendörsgatan.
Slutligen kom hon dock dit och gick in i N:o 00 samt två trappor
upp i detta hus, der fröken Pamela Tornspets hade sin bostad.
Det var inte utan, att hennes hjerta klappade ganska häftigt,
när hon ringde på dörren.
Den öppnades af en tjenstflicka, som frågade, hvad Anna önskade.
— Jag söker fröken Tornspets, sade Anna.
_ fröken tar inte emot förr än klockan tva.
_ Jag får komma tillbaka då.
— Var så god.
Anna gick utför trapporna igen och ut på gatan samt började
flanera omkring i trakten. Klockan i Ladugårdslands kyrktorn hade
nyss slagit ett, Anna hade således en timme på sig för ätt se sig
ülllklÖfverallt mötte hon officerare och permitterade gardister, hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
