Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Grefve Strutsenfot i röfvarehänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
frambringa annat än en matt skuggbild, en skuggbild, som visserligen
kan förtjusa åskådarens blickar och upptända hans åtrå efter att få
se verkligheten af denna praktfulla natur, hvilken är så skön, att
den ej kan fullkomligt kopieras af konsten. Detta är inte ett tomt
uttryck, ty det finns verkligen föremål, som hvarken konst eller poesi
kunna idealisera och till dem hör Neapel.
Neapolitanaren anser sig för skapelsens konung.
Han vill elter behag kunna irra omkring i sitt jordiska paradis,
han vill fritt njuta, sjunga, älska och göra intet, »Neapolitanaren vill
hvarken strida eller segra, det är honom redan för mycket att dö»,
hai en författare skrifvit för att gifva ett begrepp om den lättjefull-
het, som är karaktäristisk för neapolitanarne.
Under det romerska väldets långa sekler var Neapel ingenting
annat än en förlustelseort, dit konsulerna och kejsarne, trötta vid
makten, öfvermätta af blodiga lagrar och af vällust tidtals koramo
för att njuta af naturens skönhet.
Det ena århundradet har aflöst det andra; men Neapolitanaren
är alldeles densamma; han är alltjemt lika likgiltig för det, som till-
drager sig i andra länder, dit Vesuvius rök ej sträcker sig.
Lazzaronen är Neapels verkliga medborgare.
En skjorta, ett par benkläder och en korg af vide är allt, hvad
han behöfver för sitt lifs lycka.
Han är vanligtvis okunnig om sin ålder och har endast ett svagt
begrepp om döden.
Här och der paträffar man äfven en lazzaron i skor; denne bröstar
sig deröfver, säker om att uppväcka alla de öfrigas afund.
Den grefliga Strutsenfotska familjen hade kommit till Neapel,
der de tagit in på det på högsta modet varande hotellet, Hotel Corona.
De lefde ett sorgfritt lif, som dock snart skulle störas och vara
nära att kosta grefve Strutsenfot hans lif’.
De resande svenkarne uppträdde med den största elegans och
mer än en guldslant kastade den unga grefvinnan ät lazzaroner och
sjungande barn.
Fru Wennerholm pöste af välmaga och strålade af juveler och
hela Neapel visste snart, att en mycket rik och greflig familj kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
