Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fröken Pamelas bjudning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
hon hade hjertesorg genom notisen om grefve Strutsenfots död.
Fröken Pamela hade förstått att leda hennes tankar in på andra banor
och det var den originella gummans hela idé med bjudningen.
Gumman rynkade allt litet på näsan öfver, att hon skulle ha en
inspektor och en vaktmästare i sina rum. Det hade hon då aldrig
trott, att det skulle hända henne. —
Anna hade snart hunnit till grosshandlarens bostad och ringde
på hans dörr.
Han öppnade sjelf.
När han såg den unga flickan stå framför sig, tog han först’ett
steg tillbaka, dels af öfverraskning, dels äfven derför, att han blän-
dades af Annas skönhet. Men han beherskade sig lika fort och ut-
ropade på sitt vanliga muntra sätt:
. — Mjuka tjenare! Var så god och stig in. Herre Gud, hvad
det är roligt, när en ung och vacker flicka kommer och helsar på
en sådan här gammal stofil, som jag är! Stig in! Stig in!
— Tack så mycket. Det var då bra, att jag träffade gross-
handlaren inne.
— Inne ja! Jo, det kan lilla fröken lita på, att man träffar
mig inne så här dags. Det är ju midt i natten, vet jag.
Äh, Gud bevars, så herr grosshandlaren säger.
— Jag tänkte, att det var någon brummande björn, som kom,
ty sådana pläga vara ute och stampa tidigt om morgnarne, innan
hin ännu hunnit få skorna på sig. — Ha, ha, ha! — Jag hoppas,
lilla fröken inte är så hjertnupen af sig. — Men var så god och
stig fram, stig fram. — Hur är det med gummskruttan derhemma —?
— Grosshandlarn då! sade Anna och hytte leende med högra
handens pekfinger.
— Ah, pardon, min lilla fröken! — Men tag då för all del
plats. — Hur står det till med min aktade gamla tant?
— Jo, nådig fröken är vid god helsa, svarade Anna och satte
sig ned pa grosshandlarens förnyade inbjudning.
— Godtl Godt! Jag antar, att fröken medför något bud till
mig Irån gumman?
— Jo, fröken Tornspets låter helsa och frågar, om herr gross-
handlaren har tillfälle att om söndag precis klockan 6 på aftonen
komma till fröken på soupé med vira.
Om åskan slagit ned framför profryttaren, hade han helt visst
inte kunnat bli mer konfunderad, än han blef nu. — Han spände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
