- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
196

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fröken Pamelas bjudning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sina blickar i Anna och sade intet under några sekunder. Sedan han
hemtat sig från sin förvåning, utropade han:
— Hur sa’? Vira?
— Ja, svarade Anna, som inte kunde låta bli att skratta åt hans
förvåning, hvilken föreföll henne vara lika komisk, som hon ansåg
den vara naturlig.
— Soupé och vira hos tant?
— Ja!
— Nej, men nu måtte verlden visst vara upp och nedvänd. Ta
mig fan, tror jag inte det!
— Åh, hvad grosshandlaren är rolig!
— Hvad har det farit i gumman? Har hon blifvit kär på gamla
dagar?
— Nej, men grosshandlaren då! Fy!
— Fröken roar sig visst med att drifva med mig!
— Nej visst inte! Åh, hur kan grosshandlaren tänka något
sådant om mig.
— Jag är verkligen så förvånad, att jag tycker, att det låter
som en saga, när fröken säger, att tant skall ha bjudning — — och.
vira till på köpet. Ta mig tusan, börjar inte gumman på att bli
educerad på gamla dagar.
När han sade detta, knäppte han med fingrarne och skrattade
derpå med full hals, som han plägade göra när han var vid riktigt
godt lynne.
— Men nu får fröken lof att gifva mig lösningen på gåtan. Att
tant har en bjudning, det kan väl vara, hon brukar ju ibland ha
sina gummor, som hon sjelf besöker, hos sig. — Men viran, den be-
griper jag inte. Inte ha väl käringarne — förlåt — gummorna
menar jag, lärt sig att spela vira? Det förefaller mig, som om det
skulle bli herrar också.
— Det skall det. Ack medan jag kommer i hog det, skall jag
lemna grosshandlaren fem kronor — — —
— Hvasa? Fem kronor!
Han gjorde en löjlig figur, när han sade detta.
— Men grosshandlaren är då så häftig och afbryter mig — —
— Nå, nå! Men för fan! Hvad skall jag med fem kronor?
— Jo fröken helsar och ber, att grosshandlaren skall vara af
den godheten och till om söndag köpa henne verkligt goda och fina
ciggarrer för dessa pengar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free