- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
205

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Fröken Pamelas bjudning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Jaså! Ni äro toddygubbar edra krabater, utropade gross-
handlaren. Nå då får jag väl bli det jag också. Vi dricka ur
konjaken först, så späda vi på med punsch sedan.
— Ähå! Åhål Lagom skola kaplanerna hafva, sade vakt-
mästaren.
— Hvad brummar han om derborta, tjocke pappa! sade gross-
handlaren. Ingen opposition. Här skall drickas af sjutton gubbar!
Det ena först och det andra sedan, skall det inte vara så tant? —
Jaså, för tusan, tilläde han, innan fröken Tornspets hunnit gifva
något svar, tant har ingenting att säga här i afton, det är ju fröken
Anna, som är värdinna. — Skall det inte vara det ena först och
det andra sedan, fröken Anna?
— Jo visst, sade hon helt sakta och vände sig från Gunilla,
med hvilken hon talat, under det att de blåst på theet.
— Der hören I mine herrar! Ingen opposition! Inte en droppe
får leranas qvar i buteljer och glas!
— I sådant fall få vi be fröken Tornspets att få bli inackorderade
här en vecka eller så för att hinna göra slut pä allt detta, sade in-
spektor Hagberg och bockade sig artigt för fröken Pamela.
— Bravo! Det blir ett bra kalas, som räcker en hel vecka.
Bravo 1 Bravissimo!
Snart sutto herrarne kring virabordet.
— Vi skola fråga, omfrökenTornspets villspelaKasinoeilerMariage
sade Anna afbrytaude’ ett samtal med Gunilla samt gick fram til!
frökén Pamela och framställde sin fråga
— Tack mina snälla vänner, sade fröken Pamela; men I hafven
nog mycket att tala med hvarandra om och inte vill jag, att I skolen
uppoffra er för min skull.
— Det är ingen uppoffring, nådig fröken, skyndade sig Gunilla,
som också ville ha ett ord med i laget, att säga.
— Nåja, vi kunna ju spela en liten stund, men blott en liten
stund. Viljen I, kunna vi ju spela litet senare en stund också. Nu
skall Anna ha roligt med sina vänner och inte tänka på mig, sade
den lilla, fina gumman med vänlighet och på ett sätt, som gaf till-
känna hennes verldsvana.
De spelade kasino en stund.
Då och då stego herrarne upp från spelbordet och drucko damerna
till samt åto frukt och konfektyrer samt pratade med fruntimmerna.
Under en sådan paus vid virabordet, närmade sig inspektor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free