Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. »Grefve Emanuel Strutsenfot lefver — — —»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
ligt Grefven öfvergaf en gång dig, nu öfvergifves han sjelf. Det
ar Guds dom. Allt det I viljen, att menniskorna skola göra eder,
et gören I ock dem, står det i den heliga skrift och dessa ord be-
sannas nu.
— Hur ovärdigt af grefvinnan!
— Läs vidare! befallde fröken Tornspets.
Med vacklande stämma fortsatte Anna att läsa:
Grefven hade nu inte mera penningar, än de som lågo i hans plån-
bok, men hela hans bagage stod qvar på värdshuset.
Han tog da sina tillhörigheter och begaf sig till Monaco i afsikt
att sia sig pa sin gamla kärlek att måla och han hoppades att kunna
ta sälja en och annan tafia åt turister.
Nar vi traftade honom, var han just ute för att bjuda ut en duk,
som han malat, ett motiv från Monaco. Han hade förhyrt sig en
gosse, som bar taflan och ropade ut den.
En af oss kopte taflan och eskaderchefen bjöd honom till nästa
dag pa middag på chefsfartyget, då ban bief ombedd att taga med
sig andra taflor. Vi sago, att han var i behof af penningar och man
vill gerna hjelpa en i utlandet nödställd landsman.
Käre bror! Om jag ej missminner mig allt för mycket slog äfven
du dina lofvar kring fröken Hortens Wennerholm, hvilken verkligen
var en vacker flicka och desto mera intagande, som man visste, att
hon var mycket rik.
Men etter dessa underrättelser, denna teckning ur lifvet skulle
jag vilja saga, tackar du helt visst Gud, att du icke blef fjettrad vid
henne, som genom sitt handlingssätt mot den stackars Strutsenfot
visat sig vara ett veritabelt hår af hin.
Jag maste sluta nu, om brefvet skall med posten, som lemnas i
land om en qvart.
\T skola segla ned mot Sicilien. Kanske träffar jag der den
skona grefvinnan, hvilken nu som bäst tror, att hon är enka. Träffar
jag henne, skall jag helsa henne från hennes uthungrade man. Jag
undrar, hvad hon då skall komma att säga.
Helsa alla vänner.
Svenska öfningseskadern utanför Monte-Carlo den — 18 —
Vännen
. —–––-sköld.
1 a lnSeu rätt att betvifla sanningsenligheten af den ärade
re s’ritvareus old; men förunderlig är i sanning hela denna historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
