Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. En oförmodad friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
handlaren till fröken Pamela, hvilken blifvit sittande på sin plats med
glaset i hand och ett frånvarande úttryck i ögonen.
Hon såg upp på honom och tycktes liksom komma till sig sjelf;
— Jo, jo, sade hon, hjelp mig opp.
Sitt tant, jag skall be fästfolket komma hit.
— Och detta gjorde han äfven innan gumman kunde hindra
derifrån. Hau sade att fröken Pamela hade svårt att resa sig o. s. v.
— De nyförlofvade skyndade sig då fram till den gamla, hvilken,
under det att hennes glas mötte deras, sade:
— Lycka och välsignelse, mitt unga herrskap.
Middagen fortsattes efter detta intermezzo i den gladaste stäm-
ning och efterföljdes af kaffe och likör, konjak och pounsch.
Fröken Pamela var icke rätt nöjd mçd sin sjelf. Hon önskade
nog de nyförlofvade all lycka och hon gjorde det äfven af hjertat.
Men hon var mycket skeptisk i fråga om äktenskapets verkliga lycka
och det gjorde henne ondt att tänka, att dessa båda hederliga men-
niskor, hvilka nu voro så glada, en gång kanske skulle kunna bli
olyckliga. — Den gamla, hederliga fröken var ingen äktenskapshatare
af princip, utan fastmer af medömkan. — Helt visst hade hon från
fordomdags några dystra minnen; utan tvifvel hade hon sett menni-
skor störta från spetsen af lyckaDS pyramid ned i sorgens afgrund.
Ingen fäste sig vid att gumman, var något tyst; hon talade ju
föröfrigt icke så mycket äfven under vanliga förhållanden.
Men hvad, som slog med förvåning, var, att den eljest så prat-
samme grosshandlaren föreföll vara så tyst denna dag. Visserligen
kom ett skämt en och annan gång öfver hans läppar; men det kom
icke ,så friskt och ursprungligt, som det plägade göra.
Hvad kunde orsaken vara till detta fenomen.
Jo grosshandlaren var tankfull. Han tänkte pä, att hans förlof-
ningskalas äfven snart skulle kunna firas, om blott Anna ville ha
honom.
Men han var inte viss på, hur hon ville i denna sak. Dessutom
tänkte han på, att hon icke skulle kunna gifta sig, så länge gumman
Pamela leide. — Förlofva sig kunde de dock i alla fall, äfven
om deras förlofning för gummans skull måste hållas hemlig en tid.
Emellertid hade virabordet blifvit dukadt och grosshandlaren blef
kallad till tredje man. Pastorn spelade inte vira.
Han satt i stället och konverserade med fröken Pamela och
deras samtal hade kommit in på bostäder och trefnad, detta i an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
