Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. En oförmodad friare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
— Se det är en flicka hela dagen det, utropade grosshandlaren
och slog ihop händerna.
— Ja, det har du rätt i, kära du, sade fröken Pamela. Det är
hon visst det.
Anna sände en tacksam blick till sin matmor för detta oförstälda
beröm, hvilket uttalades i hennes närvaro.
Det dröjde litet, innan fröken Pamela bief färdig, men slutligen
in8tufvades hon i vagnen tillika med Anna och grosshandlaren, hvilken
åkte baklänges. — Johanna tog plats på kuskbocken.
Och så bar det i väg till Eriksdal.
Der var lust och glädje.
Gamle vaktmästarn hade redan kommit. Han såg nu mäkta viktig
ut. Han skulle ju också i dag föreställa brudens far.
Det skulle bli sex tärnor och lika många marskalkar. Föröfrigt
voro icke många bjudna till detta bröllop,, hvilket blef ett bland de
gladaste, man gerha kan tänka sig, det vill säga, om man talar om
sansad glädje.
Samma prest, som varit med på förlofningskalaset, förrättade
vigseln och höll ett litet vackert och kort tal till bruplparet.
— Det skulle vara mycket att säga om detta bröllop; men be-
skrifningen öfver detsamma blefve kanske allt för lång, om man grepe
sig in på den samma.
Vare det alltså i korthet sagdt:
Att vigseln försigick i vanlig ordning och efterföljdes af lyckönsk-
ningar efter prestens nyss nämnda tal.
Att bruden sken som en sol och att en strålande glädje upplyste
brudgummens ansigte.
Att alla voro nöjda o’ch belåtna samt att glädjen var en kär-
kommen gäst i bröllopsgården.
Att maten lyckades fullständigt till kokerskans, brudfolkets och
gästernas belåtenhet.
Att vinerna voro goda och ymniga.
Att glädjen stod högt i tak.
Att gamla vaktmästaren höll till brudfolket ett tal, som kommo de
ömmare känslorna att svalla öfver och att grosshandlaren höll till
tärnorna ett tal, hvilket var så kostligt, att åhörarne föllo ihop, som
fällknifvar, af skratt.
Samt att alla önskade af själ och hjerta de unga makarne frid
och lycka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
