Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Den vackra indianska enkan i Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
— Nåja! Inte är det troligt att jag gifter mig med henne.
Jag skall erbjuda mig att ta henne till min älskarinna; men gör hon
motstånd dervidlag, så gifter jag mig ta mig tusan med henne. —
Kora med!
— Minsann har jag inte lust att följa dig.
— Skönt! Men raska på då!
Karl följde med Per in i San Fransisko och klädde sig och inte
långt derefter voro de på väg till Oregon.
Den med diamanter späckade guldsanden fann Per och lade
beslag på; men indianskan deremot gick han förlustig för alltid.
Se här, hvad som hände.
Den täcka Vissiacodi, en braminska från trakten kring Oregon
en stad vid Coiumbiafloden i Kalifornien, var en ovanligt skön qvinna
och rik på behag. Hon hade gift sig mycket tidigt och nu, när hon
var i en ålder mellan nitton och tjugu år, förlorade hon oförmodadt
sin man en halfciviliserad indian.
Vissiacodi var af Baboukasten, Bramas förnämsta dyrkare, ur
hvilken presterna tagas.
Knappast hade hon af medicinmannen fått erfara sin mans farliga
belägenhet, förrän hon underrättade sina slägtingar om, att hon hade
föresatt sig att offra sig sjelf på det bål, å hvilket hans kropp skulle
brännas.
Hennes fader gjorde allt, hvad han kunde, för att afråda henne
derifrån. Han sökte isynnerhet väcka hennes modersömhet för de
arma barnen och han åberopade de förbud, som landets regering ut-
färdat mot enkors frivilliga död i lågorna.
Men hon svarade blott:
_ Med penningar torde man väl kunna köpa sig tillåtelse att
få offra sig. Jag älskar mina barn, men jag vill icke öfverlefva deras
fäder.
Svärmerskan var orygglig i sitt beslut.
Ända in till sista ögonblicket skötte hon sin man Dopouerams
med den ömmaste omsorg; när hon såg, att han icke kunde räddas,
bad hon sin fader Amnardo-Babou att gå till guvernören i Oregon
för att tillhandla henne tillåtelsen att få bränna sig lefvande.
Inga råd och böner bjelpte och den tröstlösa makans vilja måste
uppfyllas.
I enlighet med indianernas plägseder blef den döende Dopouerams
förd till flodstranden, der han dog efter de sedvanliga tvagningarne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
