Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Den vackra indianska enkan i Kalifornien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
Med tärlösa ögon gick enkan Vissiacodi hem till sina barn.
Sa kommo Per och Karl Andersson till Oregon.
De fingo genast höra indianskans beslut och Per skyndade sig
full af ångest till henne och erbjöd sig att bli hennes andra man och
hennes barns fader.
— Men hans ord gällde för henne lika litet som andras. —
Hon höll sina barn i sin famn, då hennes far kom med en
brinnande lampa in till henne för att göra första försöket. Om den
släckes, så är det ett bevis på, att enkan fortfar i sitt beslut.
Lugn och glad släckte hon lampan. — Under denna ceremoni
fick hon icke enligt plägseden se på några.
Derefter lem nade hon sina barn ifrån sig och blandade sina
tårar med slägtingarnas. Men snart skilde hon sig från dem med
mycken resignation för att sjelf tillreda afskedsmåltiden för sin familj.
Straxt efter denna måltid lemnade hon i hvita kläder, sorgens
drägt, och prydd med alla sina brudsmycken sitt hus, höll barnen i
händerna och ledsagades af dem till sin svärmoder. Då man såg
hennes glada blick och lugna väsende, skulle man kunnat tro, att
hon gick för att bevista någon munter högtidlighet.
Framför henne gick en trupp musikanter och efter henne följde
en talrik svit af släktingar och åskådare.
Sedan hon kommit fram till flodens strand, fäste hon sina blickar
på bålet och på sin mans lik. Hon omfamnade för sista gången
sina barn med moderlig ömhet och gaf ett tecken, att de skulle föras
afsides.
Derefter gick hon närmare stranden, begaf sig fram till bålet,
gick tre gånger omkring det och strödde blommor på detsamma.
Sedan steg hon med sin och sin mans mor ned i floden för att
undergå den sista tvagningen. Hon aftog sig den hvita klädningen
och kastade omkring sig en grå slöja I samma ögonblick aflägsnade
sig de båda mödrarne; minsta vidrörande skulle nu ha gjort henne
oren.
Under tvagningen offrade hon åt solen ris och blommor, hvaraf
hon kastade tre händer fulla i floden. De öfriga strödde hon om-
kring sin mans bål för att hedra hans minne.
Derefter steg hon åter ned i floden och höll en kort bön. Hon
kastade sedan långt ifrån sig sina smycken åt slängtingar och vänner.
Sin amulett gaf hon åt sin mor med begäran, att hon skulle ge den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
