Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Fröken Pamela Tornspets på sitt yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466
— Jahal På nedresan träffade vi honom i Nässjö, der vi voro
tillsammans några timmar under det att vi väntade på tåget och han
var så ifrig, att vi på uppvägen skulle helsa på honom i Norrköping,
hvarför vi stannade der i går åtta dagar sedan och voro qvar der
öfver söndagen, då vi bodde hos grosshandlaren.
— Han mådde bra, hoppas jag?
— Ja, det gjorde han visst och var sig alldeles lik till lynnet.
— Kära mina vänner.
— Vi hade mycket roligt med honom.
— Och han har sitt kontor dernere?
— Jaha!
— Kommer han inte hit upp något?
— Han gaf föga hopp derom. Hans affärsresor upptaga hans
tid mycket och mellan dem har han mycket att syssla på sitt kontor,
hvilkes nu ligger midt i det distrikt, som han mest bereser.
— Att han inte kan sluta resar.
— Ja, han ville ju försöka; men hans biträden kunde inte göra
de affärer, som han sjelf hade förmågan att förmedla och då var det
ju ingen annan råd för honom än att ånyo gifca sig ut på färdvägar.
— Och han var sig lik ?
— Alldeles! Den enda olikhet hos honom nu mot förr är, att
det har snöat litet i hans hufvud.
— Kära mina vänner! Ja, ja, tiden går, tiden går; man vet inte,
hvart den tager vägen och snart–––––- ja, ja, tiden går, tiden
går!
Gumman vaggade åter på hufvudet fram och åter.
Fru Gunilla och hennes man gjorde nu för fröken Pamela en
omständig redogörelse för deras uppehåll i Norrköping och togo sedan
afsked efter ett afgifvit löfte att snart komma tillbaka.
Det blef middag och derefter tog sig fröken Pamela sin vanliga
middagslur, hvarefter hon spelade med Anna ett parti kasino och
fram emot aftonen togs »Axel» åter till nåder, då Anna föreläste:
Se Axel, öfver månen far
Ett moln; när det försvunnit har,
Då är jag död, då sitter anden
Förklarad på den fjärran stranden.
Och beder godt för dig och ser
Med alla himlens ögon ner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
