Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Fröken Pamela Tornspets på sitt yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Ja, det skall jag säga Johaunna, det är mycket ogudaktigt
att tro pa drömmar. Drömmen far som strömmen.
— Ja, men jag tror ändå jag––––––det brnkar alltid bli
sjukdom, när man drömmer om mat.
Hon gick.
— När Anna hörde, att hon väl kommit ut i tamburen, sprang
hon upp ur sängen med drömboken i hand.
— Otäcka bok! ■ ade han. Du skall då aldrig mera göra mig
någon sorg eller förleda mig till synd.
Hon tog en sax och klippte sönder den stackars boken i små
spint, hvilka hon kastade in i kakelugnen och tände på dem.
Det flammade litet af papperet, när Johanna kom in igen med
skorna.
— Håller fröken på att bränna upp kärleksbref sade Johanna
och satte näsan i vädret.
— Det har Johanna inte med att göra, svarade Anna.
Johanna satte ifrån sig skorna och gick igen tänkande för sig
sjelf:
— Det var vådligt, hvad hon har blifvit snäf af sig i dag. Ja,
ja, att drömma om mat kan också betyda andra tråkigheter än sjuk-
dom. —
Fröken Pamela låg länge denna dag.
— Vet du Anna, jag känner mig så trött i dag, sade hon. Det
var så ovant för mig att vara så mycket ute. — Jag tar inte emot
någon, om det kommer någon besökande.
— Jag hoppas, att nådig fröken infe förkylde sig i går, sade
Anna.
— Nej kära du, hur skulle jag kunna göra det. Det är ju så
varmt om dagarne. Du kan just ställa upp fönstret litet.
Del var middag, när fröken Pamela steg upp och hon klädde
sig inte riktigt utan lät iföra sig en morgonrock Straxt sedan hon
ätit middag, gick hon till hvila igen och tillsade Anna att komma
in till sig och läsa Axel.
Sittande vid sängkanten läste då Anna för gumman:
»Då steg från underjordens floder
Ej döden, men hans yngre broder,
Det bleka vanvett upp, som går
Med vallmokrans kring spridda hår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
