Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Fröken Pamela Tornspets på sitt yttersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480
Och ömsom stirrar mot det höga
Och ömsom ner till jordens grund,
Med löjet kring förvriden mund
Och tårar uti halfsläckt öga.
Vid Axels hufvud rörer det
Och sedan irra jemt hans fjät
Kring grafven, som i torntidsagan
Den döde kring sin gömda skatt;
Och stranden hörer dag och natt
Hans rörande, hans hemska klagan
Allt föreföll Anna så dystert denna dag. Först hade ju dröm-
boken talat ett dystert språk för henne; så hade Johanna kommit
som en olycksprofetissa; så hade fröken Pamela känt sig trött — och
nu dessa dystra verser. , ’. .
Hon riktigt längtade till qvällen. Tiden gick med snigelns gang
och hon trodde, att dagen aldrig skulle ta slut.
Det blef dock slutligen qväll äfven efter denna dag.
Anna somnade in tungt, sedan hon gått till hvila, men hon vak-
nade upp vid midnatt midt under en dröm. — Hon hade åter drömt
om mat. , . ,
_ Hvad skall detta betyda, sade hon till sig sjelf och lade sig
åter ned samt somnade in ånyo och drömde om sin dröm och nu
såg hon i drömmen tydligen fröken Pamela, hvilken åt med strykande
aPtl Dagen derpå var fröken Pamela äfven mycket trött och ville
inte alls gå upp.
Anna fick åter läsa Axel vid hennes säng:
»Var tyst, var tyst du bölja blå!
Du får ej så mot stranden slå.
Du störer endast mina drömmar;
Jag älskar icke dina strömmar.
De skummande med blod ibland;
Du förer döden till min strand.
_ Gif mig Htet vin och vatten. Anna, sade fröken Pamela.
Anna skyndade sig ut i salen och blandade der vin och vatten
i ett glas samt bjöd gumman dricka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
