Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Glada underrättelser från Pelle i San Francisko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I sin nervosa oro tör det gods, som man anförtrott honom,
kunde han knappast hålla sig stilla en minut.
Det var tusan, var Pelle så nervös?
— Påsen - med guldsanden flyttade han från det ena gömstället
till det andra.
Jag skulle ha velat se honom, inföll Karl.
Och då han slutligen, fortfor främlingen, trött och öfverretad
kastade sig pa saneen, föllo hans ögon ihop, tröts den möda han
gjorde sig för att hålla dem uppe.
— Ja, ja naturen tar nog ut sin rätt.
Han hade ernel.ertid knappt hunnit att fullt insomna, förrän
ljudet af fotsteg i rummet bredvid störde honom och väckte hans
uppmärksamhet.
— Att han inte somnat hårdare. — Nå, Pelle är då ingen vanlig
natur.
— Nej, det skall Gud veta.
Han kan svälta i oändlighet och arbeta natt och dag, om
det kniper. Mat och dryck frågar han i allmänhet lika litet efter
som efter hvila. Nå, hur gick det?
Jo, liksom i en slags dvala lyssnade han till det svaga ljudet,
och undrade omedvetet, hvad det hade att betyda.
t tänker, a. t han snart fick veta det. Främlingen i rummet
N.o 39 var väl en skurk, en tjuf, ja kanske en rånare, trågade Karl.
Gästen svarade genom att fortsätta, der han slutat:
— Då Pelle några minuter efter sitt uppvaknande hörde ljudet
af hästhoIvars slag mot marken utanför sitt rum, blef han hastigt
fullständigt vaken.
— Kan tro det.
— Han satte sig upp och började trefva efter tändstickorna och
sedan han fått eld på ljuset, var hans första tanke att se efter get-
skinnspåsen och han genomsökte brådskande sedelpåsarne, som lågo
på stolen bredvid honom,
Han trodde, att han biifvit bestulen, sade Karl.
— Trodde?
— Javisst!
— Ingen getskinuspåse fanns der,*käre vänl
— Hvasa?
— Den var borta.
— Kors för sju attan tusan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
