- Project Runeberg -  Rosen på Klastorp eller den förälskade torparflickan / Senare delen /
584

(1898) [MARC] [MARC] Author: Wilhelm Granath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Glada underrättelser från Pelle i San Francisko

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

584
måste se till, att ban kom bort från värdshuset och från trakten der-
omkring så fort som möjligt och taga sin olycksaliga skatt med sigJ
sedan måste han naturligtvis söka att uppsöka skattens égaré och
för honom förklara sakens sammanhang.
— Pelle iutog för den skull en knapphändig och hastig frukost
och skyndade sedan ut till sin häst, som redan ett par minuter der-
efter stod sadlad och färdig.-
— Efter omkring tvenne timmars snabb ridt stannade han vid
en korsväg och öfverlade en stund med sig sjelf, hvilken af de båda
vägarne han borde taga. En af dem gick förbi Mount Ghasta och
slutade vid jernvägsstationen Ridding; den audra ledde förbi Fort
Jones, från hvilken plais en jernvägslinie leder till Tsinity.
— Han tvekade emellertid inte länge, ty som de färska spären
efter en galopperande häst syntes på vägen till Fort Jones, förstod
han, att främlingen valt denna väg — följaktligen borde han välja
den andra.
— Under det att han galopperade fram genom de otaliga busk-
snåren, tyckte han sig oupphörligen höra ljudet af hofslag bakom
sig och han väntade hvarje minut att se sig gripen och fängslad.
— Men det var allt blott inbillning och han lyckades att hinna
sitt mål utan alla fatala äfventyr.
— Då han red äpp till stationen, skulle omnibusen just afgå
och som han var allt för andtruten för att ropa, kunde han blott
vinka åt kusken att diöja och invänta honom.
— Vänta, Hauk — vänta ett ögonblick, ropade hotellvärden,
som stod på trappan för att se vagnen afgå. — Vänta, så får du
ännu en passagerare med-dig!
— Hauk väntade och sedan Pelle med nagra fa ord öfverlemnat
sin häst i värdens förvar och tillsagt honom, hvart den skulle sändas,
steg han in i vagnen medförande sina bada sadelpasar oclv deras
dyrbara innehåll.
— De enda passagerare i vagnen utom honom sjell voro en äldre
man med ett oförargligt utseende samt en ung flicka. —
— För det närvarande kunde Pelle således känna sig lugn för
rättstjenarne.
— Under de första tio minuterna halflåg han med hufvudet
stödt mot vagnsdynau och med ögonen slutna, grubblande öfver den
kedja af oförutsedda händelser, som försatt honom i denna högst
obehagliga ställning.
«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:54:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klastorp/2/0588.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free