Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220 K)O (*
några dagar, efter som de äro store och gamle
til. De hudar, som således handteras, tjena bäst
til öfwerläder; ty efter Mjölon-riset spricker
icke lädret, som efter bark gemenligen sker,
hwilket dock skal förstås om gamla hudar.
284. At smörja Hudar.
Det sker för elden med ister, då hudarne
wäl wrides och arbetas imellan det de smörjas,
at istret går wäl in i lädret, samt tillika
trampas med föttren. När de äro nog smorde,
skola de utbredas på golfwet och bestänkas med
kallt watten, och sedan läggas en stund at
swettas, eller hängas ut i kölden, hwarefter man
har tilreds et bräde med många skuror, ju
tätare ju bättre, med hwilket lädret af och til
arbetas ganska wäl och hårdt på båda sidor, emot
etstädigt bord eller något annat, som därtil
passar sig, så blifwer lädret wackert, krusigt och
narfwat, samt således tjenligt både til skor och
stöflor ꝛc. ö ö
2385. At swärta Hudar.
Tag öl eller swagöt, lägg däruti en god del
råstigt järnskräp, lät det stå någon tid och lägg
sedan koppar-rök i samma öl, då järnet är
uptagit, så är swärtan färdig. En del hålla
före, at koppar-röken skal skada lädret, och at det
däraf blifwer rödt; hwarföre Skomakare
göra sin swärta således: de taga slipgårr och
hammarslagg, af hwardera lika mycket, slå färt-
1 ärskt
)O( 221
färskt öl med gäst, och låta det göras i 8
dagar i en flaska, så blir swärtan god, hwilken
sedan ofta kan utspädas, på det hon må wara
tilräckelig. När hudarne äro halftorre, skola
de swärtas, dessimellan torrkas och så swärtas
igen, hwarmed fortfares til dess de äro fyllest
swarta. ö
286. At salta Hudar. ö
Detta bör ske medan de äro friske, icke på
håret, utan köttgården, wil du tillika sälå
Sallaka därpå, så är det ock godt, allenast at det
aktas, at han icke rinner fåfängt bårt. Sedan
wikes de tilhopa, och efter några dagar lägges
i kalken, så blifwa hudarne däraf mycket gode.
Andre pläga aska sina hudar och bekomma
däraf tjockt läder; ty sedan huden hafwer legat
i kalken til dess håret går af, och det är aftagit,
skal en wälling af watten och Ekaska göras,
och huden läggas däruti på någon tid, til dess
hon tjocknar. 11.
Andre pläga allenast kalka med Ekaska
således: Tag en god halfspan Ekaska til en
Kohud, och strö hänne alt omkring huden på
köttgården: wik hänne så tilsamman, och lägg
hänne i kalkhoen: slå ljumt watten därpå, lät
hänne så ligga til dess håret låssnar. Hafwer
du nog aska, kan du blanda hänne tilhopa
med watten, som förut N:o 282 är skrifwit,
och lägga huden däruti; men de, som hafwa
min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun May 24 20:40:34 2026
(www-data)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/klokagumma/0113.html