- Project Runeberg -  Den Kloka och Husaktiga Gumman, hwilken, genom egen och andras förfarenhet, uptäcker hwarjehanda nyttiga och nödiga Hus-CURER, så wäl för människor som kreatur, jämte hwad eljest nödwändigt och nyttigt pröfwas at weta, uti et hushåll, så i städer, som på landet. /
220-221

(1762) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220 K)O (* några dagar, efter som de äro store och gamle til. De hudar, som således handteras, tjena bäst til öfwerläder; ty efter Mjölon-riset spricker icke lädret, som efter bark gemenligen sker, hwilket dock skal förstås om gamla hudar. 284. At smörja Hudar. Det sker för elden med ister, då hudarne wäl wrides och arbetas imellan det de smörjas, at istret går wäl in i lädret, samt tillika trampas med föttren. När de äro nog smorde, skola de utbredas på golfwet och bestänkas med kallt watten, och sedan läggas en stund at swettas, eller hängas ut i kölden, hwarefter man har tilreds et bräde med många skuror, ju tätare ju bättre, med hwilket lädret af och til arbetas ganska wäl och hårdt på båda sidor, emot etstädigt bord eller något annat, som därtil passar sig, så blifwer lädret wackert, krusigt och narfwat, samt således tjenligt både til skor och stöflor ꝛc. ö ö 2385. At swärta Hudar. Tag öl eller swagöt, lägg däruti en god del råstigt järnskräp, lät det stå någon tid och lägg sedan koppar-rök i samma öl, då järnet är uptagit, så är swärtan färdig. En del hålla före, at koppar-röken skal skada lädret, och at det däraf blifwer rödt; hwarföre Skomakare göra sin swärta således: de taga slipgårr och hammarslagg, af hwardera lika mycket, slå färt- 1 ärskt )O( 221 färskt öl med gäst, och låta det göras i 8 dagar i en flaska, så blir swärtan god, hwilken sedan ofta kan utspädas, på det hon må wara tilräckelig. När hudarne äro halftorre, skola de swärtas, dessimellan torrkas och så swärtas igen, hwarmed fortfares til dess de äro fyllest swarta. ö 286. At salta Hudar. ö Detta bör ske medan de äro friske, icke på håret, utan köttgården, wil du tillika sälå Sallaka därpå, så är det ock godt, allenast at det aktas, at han icke rinner fåfängt bårt. Sedan wikes de tilhopa, och efter några dagar lägges i kalken, så blifwa hudarne däraf mycket gode. Andre pläga aska sina hudar och bekomma däraf tjockt läder; ty sedan huden hafwer legat i kalken til dess håret går af, och det är aftagit, skal en wälling af watten och Ekaska göras, och huden läggas däruti på någon tid, til dess hon tjocknar. 11. Andre pläga allenast kalka med Ekaska således: Tag en god halfspan Ekaska til en Kohud, och strö hänne alt omkring huden på köttgården: wik hänne så tilsamman, och lägg hänne i kalkhoen: slå ljumt watten därpå, lät hänne så ligga til dess håret låssnar. Hafwer du nog aska, kan du blanda hänne tilhopa med watten, som förut N:o 282 är skrifwit, och lägga huden däruti; men de, som hafwa min-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 24 20:40:34 2026 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klokagumma/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free