- Project Runeberg -  Klocka och trolltrumma : syner och sägner från Torne dal /
11

(1914) [MARC] Author: Emil Melander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första boken - Vid Kommajoki

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De foro från Ivgo i Lyngens vik, där stora ganfågeln var, och
på fågelns vingar foro de fram till kyrkan. De hoppade till
gården, där älvarna mötas, och åter till kyrkans och kvinnans bild,
och från kvinnan till Gud Fader själv och hans Son. De foro
till djävulens änglar och Guds, från de mörka seitar till den
klara sol, fram och fram och tillbaka. Fast det tycktes som
solen fick seger.

Dock vem kunde tyda allt detta? I intet av allt fanns
det reda. Profeten var ej mer. Han hade inga tänder.
Sorgsen satt han där vid den döende elden. Trumman låg bredvid i
gräset. Det flammade till ibland. Det var som elden ville
vakna. Men så lade den sig åter till sömn. Snart var blott
aska kvar. I djupa mörkret styrde Ukko sin väg mot lägret
med trumman i hand. De ville dock ej skiljas. Från Norge
var den, ärvd av far och farfar. Då hördes den vida. Men
nu — — —

*



Den okände mannen, som funnits vid älven, låg ännu
kvar i Iso Nuttis kåta. Nutti hade funnit honom nära
stranden av Kummajoki, där han hade sitt gamla viste, men redan
då var främlingen så illa däran, att hans tal var oredigt.
Lapp var han, det syntes nog, så var han klädd och så talade
han, om än med en underlig brytning, men ingen av alla dem,
som kommo in i kåtan för att se, kände hans drag.

Han hade kommit över fjällen från Norge, det kunde man
förstå. Men varför hade han gått så ensam. Han borde väl
följt en raid, som kände vägen. Kanske hade han kommit bort
i den svåra dimma som legat ett par dagar förut. Han hade
råkat ut för något förstås, kanske fått »jordsjukan». Han
hade nog gått tvärs över någon stig, varpå de underjordiska
bruka färdas. Då får man sådant otyg på sig.

Det tjänade inte mycket till att fråga honom, ty hav
yrade bara om att han ville till Rounala och att han var ute
för att strida mot Rutu, Bieggagales och andra gamla
mäktiga gudar. Han var ju rakt från förståndet. |

Nu låg han för det mesta och sov. Lägan från björkriset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:57:43 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/klotrumm/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free